lunsan

If you could turn back time, where would you go?
























When I think of this, all I feel is love
Here's where I would go

♥

Igår satt jag och tittade på tyska dokumentärer med engelsk textning och försökte snappa upp lite ord. För lite kan jag faktiskt och mycket har man lärt sig från oväntat håll. Caught On Camera har präntat in en hel del uttryck. Gjorde mentala noteringar om vad som kunde vara användbart och när. Vad är skillnaden på Hamma och Geil? När använda vad?

Det är konstigt att flytta. Känslan man har dagarna innan flytten går till ett nytt land går inte riktigt att beskriva. Det bränner liksom i bröstet, av både äventyrslystnad och skräck. För tänk allt du kommer få se, alla nya intryck och alla människor du kommer träffa. Alla språkbarriärer och alla historier du kan skratta åt. Det är omöjligt att ens försöka föreställa sig hur det kommer bli. Och tänk va irriterande när du inte kan visa dina vänner vad du menar eftersom de inte är där tillsammans med dig? Och utan att verka allt för klyshe, men har man en gång provat på det är man inte riktigt samma person längre. Man har fått något extra och hur man än vrider och vänder på det, har man blivit lite annorlunda. Svårt att lägga ord på det, men det är en känsla man har som inte går att få om man inte flyttat utanför Sveriges gränser innan. Och för mig iaf, har det blvit lite som ett beroende för i varje nytt land kan man bilda en ny variant av sig själv.

Äh, jäkla svammel!
Kort och gott, just nu är jag 100 prozent säker på att Berlin kommer göra mig till nåt bra!
Dessutom har Alfakassan äntligen bestämt sig för att ge mig pengar  :) Alldeles lagomt så att jag kan be dom dra åt ... för jag har fått ett jobb!

 

 En av de vackraste



Cat Power

Nu e det FF hemma, skjutsade föräldrarna till flygplatsen igår och ska inte hämta dom förrän en vecka. Så Puppy placerar ut skor och jackor över hela huset ( hennes nya grej ) och jag kan låta disken stå kvar i minst två dagar innan jag orkar bry mig. Började packa igår och det är sjukt imponerande för att vara mig. Annars brukar jag komma på det natten innan. Och jag har så mycket nytt fint att packa ner. Har fortfarande inte fått mina pengar från Alfakassan som jag började tjata om i april, så det har varit väldigt sparsamt med kläder och nöjen. Men jag fick väldigt uppskattade pengar i present och jag har varit helt lyrisk när jag fått shoppa igen - och på rean. Så more for me!

Ska ta på mig nåt annat än nattlinne nu och leka mormor-chaufför och försöka hitta till Fagersta.
Ska träffa Claudia och skriva kontrakt på min lägenhet i Pankow, Berlin.
Iiih, har flyttfåglar i magen!

Ska in och hämta min lilla hund från dagiset och sen ska jag äta tårta resten av kvällen.

Me and Puppy are leaving in 18 days

Så har det hänt igen...

Panik i morse när hund tassar började putta på mig i sängen och ville upp. Klädde på mig snabbt som aldrig förr, rastade och matade hund, klädde av mig igen och stängde dörren. Sen låg jag bara där och försökte komma tillbaka till min underbara dröm. Lyckades inte somna, men kunde ligga och fortsätta regissera hur den skulle kunnat se ut.

Jag har haft världens mysigaste dröm och det pirrade i hela kroppen när jag vaknade.
Har smygit omkring hela natten och försökt komma nära den här varma, charmiga killen. Ni vet, hittat på världens lamaste ursäkt för att få stå i samma hiss som honom. Bara så att jag kunde få känna doften av hans parfym och kanske få råka stöta till honom när vi gick ut på samma våning och han skulle titta på mig och be om ursäkt. I drömmen satt vi båda två på fönsterbrädet och rökte, han tände min cigarett när jag inte förstod mig på tändaren. Tog den ur handen på mig och skakade retande på huvudet åt mig. Sen log han det där magiska leendet som fick mig att glömma andas. Och vi skämtade, skrattade så han fick torka mina tårar och han visade mig stora fält. Fält fulla av hästar som betade, och jag minns att jag pep, att det första jag sa var: det här måste jag visa Maddo. Nästan så jag studsade och han bara skrattade åt mig och lade armen om mina axlar. Så jag luktade på honom lite mer och lutade huvudet mot hans bröst. Och han höll om lite hårdare.

Vi tassade omkring varandra båda två och var lika duktiga att hitta på ursäkter för lite oskyldig närkontakt. Åh, det var så pirrigt och nervöst. Men så jäkla härligt. Dumma tv serier som ger ideer

RIP Steve



Älskar hans tal, riktigt inspirerande

Ok för att jag kan vara duktigt dagvild ibland, men månaderna har jag ganska bra koll på.
Å vad sa vi, oktober va?



Eller?

Kom nyss hem från sjukgymnasten och nu ska jag bli gymmare i iaf en månad.
Men det verkar som att mina sliding ribs är en hård nöt att knäcka och kan hända att jag helt enkelt får vänta ut skiten tills jag stelnar lite mer. Haha, ungefär så han sa det! De flesta som drabbas är yngre kvinnor och orsaken att det går över med åren är helt enkelt att vi blir stelare. Har fått en bättre förklaring till vad mina revben håller på med egentligen nu.

Varje revben har en liten håla i bröstbenet som det ska passa in i, typ som en höftledskula. Men i mitt fall passar det inte riktigt och ligamentet som ska hålla det på plats är för slappt, så det sitter inte fast riktigt i sin lilla håla. Felparkerat helt enkelt. Och när han kände längst med bröstbenet hade jag två revbenspar som stack upp högre än de andra, dom jäklarna.

Och eftersom det inte finns nån riktig muskel som går över bröstkorgen, bara på varsin sida om bröstkorgen, är det svårt att försöka träna upp muskler för att hålla ihop och stödja bröstet. Så det finns inga som helst garantier att det kan bli bättre och det kommer ta tid i så fall. Men det är dumt att inte försöka. Så nu ska jag gymma tre gånger i veckan och se hur det går. Försökte mig på 20 armhävningar förut och det fick jag söta för i två veckor sen. Han gav även förslag på en stödkorsett jag kunde ha på mig...yes! Men jag ska fan köpa en sån.

Hade tänkt ut en massa saker jag skulle skriva, men det blir bara fel hur jag än försöker få till det. Tror jag kärleksdampar lite efter att ha kollat på den här filmen. För fy vad bra den var, på alla sätt och vis. 500 days of summer har fått en stark rival och mina tankar är överallt och trasslar in sig. Så jag är tyst och väntar istället.



Syster åkte direkt till pojkvän för att mysa, jag släpptes av hemma, tog ett glas vin och letade reda på filmens soundtrack på Youtube. Har lyssnat på samma låt i en kvart nu och tittar på när Puppy's överläpp rycker i sömnen och känner att det får vara nog med hjärteansvar för stunden. Och jag har ingen brådska. När det väl händer ska jag se till att det blir bra, riktigt bra, för det är jag värd. Men för stunden har min lilla hund extra mjuk päls efter sitt bad och jag har dagdrömmar så det räcker och blir över.

Efter att ha suttit i första grannen Rogers lägenhet på Engelbrektsgatan 37 i Falun och varit avundsjuk på hans konsertberättelser, är det äntligen min tur.
Den 20 november är det jag som först ska gå på Extreme Playground i Berlin och kika på dösnygga pojkar som åker BMX, inlines och skateboard. Sen ska jag mysa till Brian och hans Incubus och dreggla lite i smyg. Gud va jag längtar!