lunsan

 

Jag backar, fan va jag håller på att backa nu...

 

Befinner mig i nån sorts förnekelsefas och gör mitt allra bästa för att inte känna något överhuvudtaget. En överklagan har skickats in idag till FinansInspektionen och alla är förvirrade, ledsna och vet inte vad man ska hoppas på riktigt. Är det möjligt att vi kanske kan få jobba under tiden som de behandlar överklagan? När stänger kontoret annars? Alla pengar skickades iväg till grossisten idag och dörrarna är stängda. I morgon får vi förhoppningsvis veta mer om överklagan.

 

Idag har jag lyckats annullera mitt hyreskontrakt och fått tillbaka mina gamla köpoäng. Har annullerat internet och tv abonnemang och jobbar vidare på att packa in jävligheten långt in i magen. Allt det som jag såg fram emot, som jag jobbat så jävla hårt för har jag annullerat. Satans många steg bakåt och jag avskyr det. Har försökt fokuserat på att ta en timme i taget och lyckats hålla mig till att ta en uppgift i taget. Men nu är det mesta uppsagt, jag har ingen lägenhet att flytta till, troligtvis inget jobb. Jag har människor som säger att "det löser sig, finns det en vilja finns det ett jobb, bara att hoppa upp på hästen igen" osv. Men helvete, det ska finnas ork åxå. Det ska finnas någon sorts vision om att nu tar vi i lite till och sen ska du se att det fixar sig. Det ska inte bara ta stopp efter att allt är uppsagt och avslutat. Det är lite så det känns nu - några dagar till men sen tar allt stopp. Jag har kvar lite förnekelse energi och "det löser sig" energi, men sen vet jag inte längre.

 

 

Ibland känns det som att jag kämpar för ingenting...

 

Har peppat mig som satan sista veckorna nu innan flytten. I helgen gick jag på Öppet Hus på Yogahuset och jag gick på 2 pass HELT SJÄLV. Ingen barnvakt och inget psykbryt. Det blev totalt 3 pass i helgen och sen ett igår efter att jag bestämt mig för att börja på Forrest Yoga. Det har känts riktigt skönt, jag var riktigt stolt över mig själv och kände mig superredo för flytt med min nyfunna fritidssysselsättning. Jag har haft träningsvärk och fan va nöjd jag var. Jobbet hade höjt friskvårdsbidraget till 3000kr/år och jag köpte kuddar på IKEA.

 

Men det var då det...nu fajtas jag med ett fem ton tungt jävlighetsmoln!

 

I morse vaknade jag av ett sms från chefen som sa att jag inte behövde komma in, "vi stänger allt"

Igår fick vi ett väldigt mystiskt mail från huvudkontoret som egentligen inte sa nåt, bara att Finansinspektionen skulle ta ett beslut om något i morgon. (idag) Så idag tog dom beslutet att dra in ett tillstånd som helt enkelt gör att vi omedelbart måste stänga ner alla 25 kontor i landet, senast 1 april. Till det roliga:

 

- Jag är än så länge bara timanställd och får därför inte jobba mer. Endast fast personal får jobba.

- Mitt vikariat börjar om en vecka, men antar att det spelar mindre roll nu

- Vi har inget kollektiv avtal

- Om 2½ vecka flyttar jag till min nya lägenhet

- Jag kommer inte ha några pengar, får ge upp yogan, måste leta nytt jobb, säga upp lägenheten? Gräva ner mig?

 

Va fan, kunde jag inte bara fått flytta och känna att något gick bra? Kunde ni inte bjuda på det?