lunsan

Blir en väldig "tänk om" helg har jag insett.
Igår var det graduation i Sydney för mina klasskamrater på ACMUSE och det e inte utan att man blir lite förbannad på sig själv för att inte vara där med dom. Åh, vad kul det hade varit...









Åh, underbara jävla ö...



Jaja, fortsätter min bitter bana idag med, men är riktigt glad för tjejerna!
Grattis!!

Jag tror aldrig jag har ångrat mig så mycket att jag inte stannade kvar på skolan i Sydney, som jag gör just nu!

Gissa vad mina klasskamrater håller på med just nu?
Jo, dom hjälper till vid en filminspelning och sminkar skådisar.

Filmen heter The Great gatsby

Huvudrollsinnehavaren är:




It would be a crime NOT to shoot me now!

Jag har blivit totalt förälskad, paralyserad av den här låten. Allt är färdigpackat och städat och jag har legat i sängen och lyssnat på den låten om och om igen. Slutit ögonen och bara låtit ljudet och tonerna fylla varje liten cell i kroppen. För jag känner mig så underbart harmonisk under tiden. Som att alla andra tankar försvinner och jag tömmer mig själv för stunden. Det är skönt! Det är Trentmöller

Checkade in idag och i morgon vid tre på eftermiddagen flyger jag till Hong Kong, byter flyg till London och sen till Arlanda. Tar tåget till Falun, hämtas upp av mamma och pappa och åker hem till Bjursås. Det är dags att sova i mitt blåa rum igen och mellan landa innan nästa utmaning. På torsdag tar jag bilen till Hjo och hälsar på hundarna och hämtar lite grejer, på fredag kommer även syster till Bjursås och det blir mat och mys hela kvällen. På lördag packar jag om väskan och på söndag flyger jag tillbaka till Belgien. Och det känns bra! Jag känner att jag valt rätt och har smålett lite för mig själv ända sen jag bokade om min hembiljett härifrån.

Så i morgon är det gratis vin och Baileys för Malin på flyget!

Jag har kudden med, fönsterplats bokad och över ett dygn på ett plan. Oj oj, va jag ska filosofera och planera

:)

Nu har jag haft ett par veckor som jag känt att det helt enkelt inte stämmer. Jag är i ett land, långt långt borta för att lära mig om färger, men det enda jag inser är att jag tappar färger.

Så idag tog jag beslutet och på tisdag åker jag till flygplatsen, för jag vägrar att tappa färg igen

Idag är en riktigt knepig dag, minst sagt!

Vaknade med ett ryck och kände genast hur hjärtat suckade av saknad och längtan. Inatt skrev jag på hyreskontraktet till min nya lägenhet som låg i Antwerpen Zuid, bara några gator bort från min gamla lägenhet. En liten supermysig lägenhet med jättestora fönster. Jag försökte förgäves fylla på min mobil så jag kunde ringa pojkarna, men det var bara en massa krångel med koden till kontantkortet, Och jag var  så glad och lycklig och hoppade omkring av pirr. Äntligen hade jag kommit hem och äntligen var allt på sin plats igen.

Sen vaknade jag...

Fick ligga kvar några minuter och försöka blinka bort allt jag drömt om och påminna mig om att så var inte fallet, du är på andra sidan jorden och kommer vara där året ut. Och fan va hårt det kändes. Fan, fan, fan!

Så idag är en jävligt knepig dag och jag vet inte riktigt vart jag ska göra av mig själv och allt som drar åt helt andra håll. Det känns som att jag springer fram och tillbaka, men egentligen sitter jag bara på precis samma ställe och väntar. Och enda frågan som kommer upp: Är det verkligen värt allt det här? Kan du inte fixa det på nåt annat sätt? Och visst kan jag det. Frågan är väl vad alla andra kommer tycka och tänka om det.

"Men lilla Malin, du har ju bara varit där i 1½ månad?"

Ja, jag vet. Men det är ändå 1½ månad av mitt liv och jag har redan slösat bort ett helt år borta i Irland och två år i  ett förhållande jag avskyr nu i efterhand. Jag vill inte riskera att slösa bort ännu mer tid, för jag vet att här kan jag inte tjäna något, inga vänner och inget nytt liv. Det är bara ett tillfälligt år på okänd ort som kostar en jäkla massa pengar som jag inte har.

Gaah, jävla röra!

Jag vill ju hem ♥

Min plan att ladda hem Titanic gick ju sådär...lyckades fixa Titanic 2 tydligen, och det var inte mycket att hänga i julgranen. Rent förfärligt dåligt faktiskt.

Och jag måste sova men har ingen lust alls. Om fyra timmar ska jag försöka pallra mig upp och ta mig till Opera huset, för i morgon ska det sminkas! Mitt första riktiga photoshoot utanför någon skola och jag börjar bli duktigt nervös. Allt är packat och klart, men allt kan ju gå fel. Som tur är det bara vanlig make up, så rent tekniskt sett borde det inte kunna gå fel. Jaja, vi får se i morgon.

Blev inställt

För resten tycker jag fler borde skaffa Skype...

Wish me luck!

Håller på att ladda ner en utav favoriterna nu. Var nämligen på bio idag och känner att tre timmars filmtittande blir perfekt ikväll. Jag har ju värdens största IMAX bioskärm på andra sidan gatan och jag har gått i en månad nu och tänkt att jag skulle gå dit. Så idag slog jag till och det var mäktigt, minst sagt.

Nästan så jag fick höjdskräck när jag satte mig på raden näst längst upp. Allt är i 3D och det är stor skillnad än mot vanlig bio. Allt blir så mycket större och mer intensivt. Önskar de kunde spela Avatar där igen för det hade varit oslagbart!

Men dagens film/dokumentär var minst lika bra:

Jag älskar ju Titanic och allt som har med den historian att göra. Jag såg filmen på bio fyra gånger när den kom ut och jag grinade lika mycket varje gång, gör fortfarande. Första gången de gick ner med kameror och ubåtar till vraket, satt jag klistrad framför live sändningen på Discovery mitt i natten i flera timmar. Och att nu få se det här, få se när de går in i vraket med dessa små robotar och får se det i 3D. De stora fina matsalsfönstren som fortfarande är intakta, det lilla vattenglaset i badrumshyllan som fortfarande står upprätt och badkaret där kaptenen badade...det känns som man själv är där och flyter omkring. Det är en så underlig och fantastisk känsla och jag fick rysning efter rysning. Fashinerande men så otroligt sorgligt.

Och en glad nyhet:

IMAX bion kör en specialare innan jul...himla tur att syskonen kommer hit så vi kan hålla traditionen vid liv   :)

Herregud vad jag har blivit anti att gå ut, ett jäkla bedrägeri är vad det är!

Jag har bott i Sydney i 1½ månad nu, jag bor mitt i smeten och jag har varit ute två gånger på hela den tiden. Och båda gångerna har jag gått hem, förbannad och svurit åt alla fyllon som var i vägen. Jag var ute på Mardi Gras och det hela slutade med att tjejen jag gick ut tillsammans med och hennes kompis, hängde efter mig hela natten och försökte lura in mig på toan. Visade upp mig för sina kompisar och försökte dra åt sig uppmärksamhet genom att låtsas vara lesbiska. Jag blev förbannad och drog därifrån. Jag är ingen jävla handelsvara

Igår var det St Patrick's Day och jag utmanade mig själv med att gå ut helt själv. Den första jag träffar på puben är en skotsk livvakt/hårfrisör och jag berättar för honom att det var första gången jag var ute själv och var lite nervös. Han lugnar mig och lovar att vara min livvakt för kvällen om jag ville.

"No sex, no touching, no kissing, no nothing except friends"

Och jag trodde honom verkligen. Lättad över att ha hittat en kompis ringer jag Maddo och berättar stolt att jag hade hittat mig en livvakt och att min kväll var räddad. En kvart senare vill han hålla hand, ha en puss på kinden, försöker sig på en puss på munnen och håller armen om midjan. Så jag blev förbannad, drack upp min drink och gick hem. Livvakt my ass!

Ska det vara så svårt att få gå ut i den här stan utan att behöva oroa sig för sliskiga män och desperata tjejer? Fan, jag vill gå ut och ha kul, skåla och dansa utan att behöva oroa mig för händer på opassande ställen. Jag vill kunna sitta och prata runt ett bord ala Court Yard utan att det behöver vara så jäkla speciellt. Jag blir bara mer och mer anti och har en person försökt och gjort bort sig, tappar jag all lust att försöka fortsätta ha kul. Då går jag hem och överlåter bedrägeriet åt de andra.

På lördag har Kim i klassen födelsedagsfest på en klubb och några klasstjejer hänger på. Nåde den som försöker nåt då. Den kommer åka på stryk!

Ja, förra året var ju syrran och hälsade på i Dublin för första gången och jag är ganska säker på att hon godkände Paddys' Day! I år är hon ju inte här, men jag hoppas hon följer traditionen och köper en Guiness åt pappa Nole som de kan dricka ikväll! Mamma är ju i Mexico och flänger runt med sin tjejkompis, så jag är rätt säker på att katten hemma lever dröm livet just nu med pappa som skämmer bort henne. Saknar och tänker på er ♥

Så där ja, nu e jag klar och redo för att fira det där Irländska helgonet. Jag har svårt att tro att jag kan matcha förra årets Paddy's Day som firades i Dublin och var helt galet kul, men jag ska göra mitt bästa. Tråkiga är att här är paraden först på lördag och att jag inte har några "irländare" här  :(  Har jag tur ringer Maddo  och håller sällskap nån minut.

Jag hade tur med vädret idag iaf, för det är lite mulet så jag kan ha byxor utan att svetta röven av mig. Jobbigt jag har det, eller hur? Haha! Men jag har ju hört att våren är på väg i Sverige nu. Själv är vi inne på sista sommarmånaden, så det känns ju lite surt. Men men...

Har även insett att jag är inne på sista delen av mittt "mandomsprov"

Aldrig har jag gått på en bar helt själv och jag har alltid sagt att det är den ultimata utmaningen av saker man måste göra ensam. Så nu jäklar! Klarar jag det här är jag oslagbar

Nu e skolan slut för den här veckan, men förhoppningsvis får jag sminka en tjej på lördag för lite porträtt. Det känns bra för jag har börjat prata med en fotograf och nyligen med en tjej som vill fräsha upp sin portfolio och hon har jättebra ansikte  :)   Vi får se vad framtiden har att erbjuda, men går allt som jag vill, får jag jobb i april och kanske jag även kan få prova på någon utav mina egna ideer. Känns jätteläskigt, men så jäkla kul! Håll tummarna bara!

Nästa vecka har vi hår på skolan och jag får nästa kit med hot rolls, bra hårblås och en massa skoj. Känns ju helt fantastiskt att jag faktiskt ska få lära mig hur man sköter om och fixar hår, för det är jag totalt värdelös på. Och ska bli kul att  lära mig nåt nytt, för i ärlighetens namn börjar det bli lite frustrerande att aldrig få komma igång riktigt med sminket. Jag vet att det finns en massa teori vi måste lära oss först, men jag vill ju kladda, haha!

Fick chansen att få leka lite idag, för vi gick sminka precis hur vi ville, syftet var att kolla hur olika ljus reagerar på färgerna i sminkningen. Var ganska intresant att se hur rött ljus nästan helt tog bort röd make up. Och läraren berättade om alla roblem han hade den första tiden han jobbade på en teater, för beroende vilket ljus de hade på scenen och i sminklogen, kunde hans make up helt plötsligt se för hemsk ut när det var dags för föreställning. Mycket man inte tänker på...

Haha, ikväll känner jag mig riktigt desperat!

Både jag och Maja surfade in på tv4play och tittade på Ett barn i minuten. Sen satt vi där och höll på tårarna och blev kära i pappan med piercingar. Vilken underbar go kille!!

Så jag fortsätter väl med Halvåtta hemma hos mig som alla verkar vara så besatta av och fyller på mitt vinglas.

men de e inte så illa som det låter

Jag vet att det är en hel del tjat om min familje längtan, men ni får stå ut helt enkelt!

Idag är det söndag och det är superfint väder ute. Dock var jag för lat för att åka till stranden, eller för feg för att prova på en ny buss. Min "gå-vilse" statistik är ju ganska imonerande!  Så istället gick jag ner till hamnen och strosade runt. Det finns ett område med en massa fontäner, karuseller och vatten projekt. Parken håller de på att bygga om, så den var avstängd. Köpte en 5 kronors glass på McDonalds och satte mig på trappen för att titta på alla härliga ungar som plaskade runt i vattnet när solen sken på den klarblå himlen. Det såg så underbart ut med barn familjer överallt och alla njöt av den fina dagen. Vissa hade picknik korgen med sig, andra mumsade på glass precis som jag. Alldeles brevid var det Thai festival den här helgen, med an massa mat stånd och uppträdanden med dans och sång. Stannade där en stund innan jag gick vidare till min absoluta favoritplats här i Sydney - The Chinese Garden.

Allt är så perfekt harmoniskt där  så jag satt mig och pluggade lite och förde små tysta samtal med ödlan som smög förbi på golvet. Jag berättade för honom att jag banne mig ville ha min egna lilla familj nu. Att jag, även om jag kommit att tycka om det, var lite trött på att göra saker ensam. Jag vill åxå ha picknik på en filt och ta en massa kort till familje albumet. Det var ju bara den där pappan som fortfarande är ett saknat inslag i mitt liv...

Av nån anledning har jag varit helt död igår och idag och det har varit värk och blåmärken. Så idag sov jag till två innan Maja tyckte att vi skulle åka till Bondi Beach och jag gnuggade gruset ur ögonen och svor åt träningsvärken.

Vi hoppade på bussen till Bondi, köpte varsin hamburgare och åt på stranden. Måste dock erkänna att första intrycket av Bondi var lite besviket - det var ju så litet? och skitigt! Vi lyssnade lite på ett band som spelade på scenen nere vid stranden för det var surf tävling idag tydligen. Passande för idag var vädret lite sämre än vanligt. Sen gick vi upp på klipporna och traskade runt mellan stränderna. Det var lite Howth känsla i det hela och supermysigt och fint. På en strand var det hundkalas och en massa spralliga doggar som sprang tassarna av sig efter den där bollen. Det blev en liten paus där på klipppan, för det var så himla kul att bara titta på dom. Och gud vad jag saknade mina små troll där hemma i Hjo.

Vi gick tillbaka till Bondi och njöt av sista kvällssolen och spanade på surfare. Det är fan löjligt vad många snygga killar det finns här och alla har den där sköna avslappnade surfstilen med lite halvlångt ruffsigt solblekt hår... jag gör mitt bästa för att inte glo, men de e svårt!

'Men jag ändrade mig vad gällde Bondi på kvällen när stranden gallrats ur på folk och uteserveringarna körde igång grillen och gatumusikanterna tog fram gitarren - De e jättemysigt!

Stämningen är sådär härligt avslappnad, människor ligger på gräset ovanför stranden och umgås, kör sina engångs grillar, dricker och myser. Ett gäng hade till och med kört dit en soffa och ställt upp för kvällen.

På kvällen gick vi över gatan, ner till hamnen och satte oss nere vid vattnet. Varje lördag bjuds det på fyrverkerier och varken jag eller Maja har lyckats se det än. Lite konstigt kan tyckas, då vi bara behöver gå ut på balkongen för att se det, men men! Dom var en timme sena, men det var det värt. Imponerande! Vi tog en extra tur på vägen hem och promenerade lite längst hamnen. Fick skratta lite åt mig själv när jag gick där bland alla barer och restauranger och tänkte att det kändes precis som när man var utomlands...hmm

Ett ständigt återkommande inslag i vardagen utomlands är planeringen av vad man ska göra sen. Man bollar ideer fram och tillbaka och skriver mentala listor, för och nackdelar med att flytta dit och göra det, istället för att flytta dit och göra det. Försöker fantisera ihop en vardag i det nya påtänkta livet och vad som kan behövas göras, handlas och om man måste söka A-kassa eller kanske rentav flyttar till ett jobb från början?

Haha, jag har redan planerat en handlingslista för min nya lägenhet, som jag inte har än. Hur jag vill att den ska se ut och att jag ska göra en lista på maträtter för en hel vecka och alltid se till att ha ost och kex hemma. För det är trevligt att bjuda på när vänner kommer förbi för filmkväll eller bara för att tjöta. Jag vill ha ett badkar som jag kan tända flytande ljus i, bara för att det är mysigt. Och på hösten vill jag kunna ta med mig hunden ut i skogen och plocka litervis med svamp. Sen ska jag sitta hemma och sjunga med till musiken, rensa svampen, steka den och äta en kvälls smörgås framför TVn, med hunden tätt intill. För hund måste jag ju ha! Kanske en katt åxå?

På kvällarna ska jag tända ljus, sova med fönstret på glänt så det blir svalt och skönt och se till att läsa något kapitel innan jag somnar. Och på morgonen ska jag gå  upp i tid så jag hinner äta frukost, läsa tidningen och göra doggen nöjd.

På sommaren ska jag ta med mig picknik ut i naturen, kanske på en stor äng, vid en liten bäck eller vid en sjö. Sen ska jag ligga där och njuta av alla ljud som finns omkring. Plåga mig ner i vattnet som är alldeles för kallt och bli irriterad på myrorna som vägrar låta handduken vara ifred. På kvällarna ska jag sitta ute på en balkong/altan och dricka vin och prata om allt onödigt till myggen har ätit upp mig. Jag ska ha växter på varje ledig plats och jag ska köra bil och sjunga mig hes tillsammans med radion.

På vintern ska jag ha helt jäkla ubermysigt i min lägenhet och alla som lyckas kika in genom mina fönster ska bli avundsjuka. Gosiga filtar i soffa och säng, en massa olika tesorter som man kan dricka ur gigantiska koppar från Indiska, mina lila födelsedags tofflor och på söndagarna ska jag äta frukost framför TVn och titta på amerikanske talk shows.

Så ja, de e lite av vad jag funderar på om dagarna...no biggie!

frågan e ju bara vart i ... man ska bosätta sig?

Nu har jag haft två skitdagar, så nu är det dags att förbättra. Håll tummar och tår, alla ni äger, att jag får det här jobbet. Då kanske det bli en massa bröllop inom en snar framtid och jag kan få vardagsdrömma lite medan jag jobbar. Kanske får lite ideer till mitt egna bröllop, hihi!

Men ingen kan ju klå min egna brud.

Snygg som få, lilla Maddolään

Haha, fy vad fånig jag känner mig!

Vi ska hålla på med special effekter i skolan nästa vecka och har i läxa att kolla upp bilder på sår och äckel. Jag har lyckats googlea 3 sidor med blåmärken och snart får jag sendrag av att tårna kniper ihop sig. De e ju så äckligt och obehagligt och jag är livrädd varje gång jag byter sida. Man vet ju aldrig vad det finns för sjuka bilder där. Vet inte riktigt hur jag ska göra med min läxa. Kanske kan muta Maja och be henne leta efter lite bilder.

Haha, vilken liten klenis jag har blivit!

Annars funderar jag på att gå på bio ikväll, bor ju granne med IMAX som har världens största bio skärm och just nu visar dom en film om Titanic i 3D. Eller kanske Tron i 3D, omgjord bara för att passa den stora skärmen. Måste iaf ut och rasta mig själv lite. Gårdagen blev pannkaka bara, så Maddo fick trösta lite. Dock tror jag bara det blev värre, haha! Saknar ju mina tokstollar så jag riskerar att blir gråhårig ibland.