lunsan

 Jag har blivit förälskad, upp över öronen, i Hurts!

Har lyssnat på dom innan lite, men har kommit in i andra andningen nu. Satans va fint han sjunger, Theo. En av de få artister som faktiskt sjunger lika jävla bra live som inspelat. Imponerande! Sen att Theo liknar en människa jag saknar väldigt mycket gör inte saken bättre. Kan inte komma undan helt enkelt

 

Och den här sången e för jävla fin ♥

 

 

 

 

Nu då, nyårsafton idag - fy fan!

 

Årets värsta dag har blivit och Fanny har sagt vänligt, men bestämt: var snäll mot dig själv!

Så jag försöker så gott jag kan. Jag gick ut på juldagen med familjen och var med i hela det här sociala spelet i två timmar. Var hemma vid tolv, men det fick räcka tänkte jag. Jag gick ut, satt inte hemma. POÄNG!

 

För några dagar sen blev det skit, skit, skit och jag blev duktigt trött på vissa människor. Började vandra runt och stirra utan att ha en aning om vad jag skulle göra av mig själv - då tog jag ett djupt andetag och tänkte att Fan heller! Inte den här gången! Så jag startade Mp3n och tog fram saxen, Gjorde en sån där underbar ingetärjämnt klippning och nästa dag blev det färgning. Inte längre blond, ingen bra Ombre direkt, men jag stirrar iaf inte längre. POÄNG!

 

Idag är det nyårsafton (jag borde sova) och jag har inga planer alls. Lite läskigt, duktig trigger på en sån här uppförstorad dag. Men jag orkar fan inte. Jag gör inte det, jag har ingen att pussa och krama om vid tolvslaget förutom mina fyrfotade kids. Vi gör det till en helkväll! Men nästa år, herrejävlar vad det händer grejer.

 

- 1 februari flyttar jag till egen lägenhet, första sedan undergången i Berlin.

- 20 januari börjar jag mitt heltidsvikariat, första sedan undergången i Berlin.

- Dryga jävla nyårslöften att ta hand om. Nästa år SKA bli bra.

- Början av april kommer nästa lilla prinsessa och joinar kidsen - wiiie! Vi får en ny syster ♥

 

Låt mig presentera: Cora

 

 

 

Så gott jävla nytt år!

 

Ni vet när man återupptäcker en låt som är så satans bra att det hamnar på repeat resten av kvällen - priceless!

♥

 

 

För en månad sen var jag i Rumänien med Maddo, för två veckor sen var jag i Berlin, för fem dagar sen åkte jag till Stockholm och träffade gamla grannarna i Dublin, dagen efter åkte jag vidare till Johannesbergs Slott för firmafest och det gick ungefär så dåligt som skräckscenariot hade förutspått.

 

Jag behöver semester och jag känner attt jag är i HELT jävla FEL månad för semester :(

 

Det var bara jag och en annan kollega som åkte på julfesten och vi möttes upp på Centralen i Stockholm för att vänta in bussen som skulle ta oss till slottet. Yes, jag skulle bo på slott!!! Förstå va häftigt att faktiskt få bo på ett slott!? Så vi möttes upp men redan där kände jag det där förbannade "jagärsocialtinkapabel" scenariot. Jag kände ingen förutom kollegan och förvarnade att jag skulle hänga efter som en hund helt enkelt. Men vi kom dit, blev visade till rummen och jag fick värsta fina dubberummet helt för mig själv. Seriöst, har aldrig haft ett så fint rum på ett hotell innan. Min utsikt var slottet som låg inbäddat i snö med mysig julbelysning. Ville helst stanna där på rummet för resten av kvällen, så mysigt!

 

Men jag tog på mig klänningen och mötte upp de andra för att gå till matsalen och hela festen. Ja, det var verkligen att leka efterhängsen råtta hela kvällen, men det var förväntat. Jag hade hoppats att jag skulle finna nåt sorts mod under kvällen och våga förlora några meningar, men icke. Knäpptyst och noll inspiration! Dålig mat, dåligt vin, människor som alla verkade känna varandra, ryggar som automatiskt verkade blockera och stänga mig ute, (men säg nåt då för faen så kanske det hjälper) och alla går runt i finkläder, perfekta och är i sitt esse. Jag valde en maskeradklänning för att försöka ta bort lite av det där seriösa i Prins och Prinsess temat för kvällen.

 

Tog mig igenom hela middagen och dansade tom lite när två dansare från Let's Dance dök upp med några lätta danssteg, men sen tog det stopp. När ingen mer mat serverades, bordsplaceringen upphörde och jag kände mig mer i vägen än bjuden, typ. Missförstå mig rätt - jag hade världens sötaste kollega, men jag kände mest att jag tog upp tiden. Kollegan hade vänner där, ville dansa och ha kul och jag var inte där, skulle inte komma dit. Och jag började få problem med att bestämma mig vad jag skulle göra, var jag skulle stå, hur jag skulle stå och hur jag skulle bete mig - rastlös och osäker. Som när jag skulle träffa gamla Dublin grannarna på Centralen och de var en kvart försenade. Jag kommer på mig själv att börja vandra omkring i cirklar bara för att ha något att göra för jag vill inte stå still och bli uttittad på ett ställe.

 

Jag gick tillbaka till mitt fina hotellrum och gav upp för kvällen innan det blev helt kaos!

Jag var så satans besviken, jag bodde på ett slott, vårt kontor hade precis blivit utsett till årets kontor utav 25 kontor och varannan gång jag tittade mig själv i spegeln tyckte jag att jag fan såg bra ut. Men tänk er ett slott och sen prinsessklänning på det. Riktigt prinsessklänning alltså...sen tänk er att ni sitter på hotellrummet med fördragna gardiner och i pyjamas klockan elva på kvällen...lätt att bli bitter!

 

Festen höll på till fyra, jag var vaken längre...

Har lärt mig att jag måste träna mer på medveten närvaro, men i söndags vågade jag mig inte på det. Jag började försöka men så fort jag nafsade lite i hörnet på vad jag kände, stängde jag av. Hade jag tillåtit mig själv att känna alla känslor den kvällen hade jag gråtit och fortsatt gråta. Jag ville inte/orkade inte lyfta på det locket, än. Var länge sen jag kände mig så ensam och så avskärmad från något så enkelt som en fest. Eller rent generellt sett.

 

 

 

Hur coolt är det inte med syskon?

 

Inte bara ser vi likadana ut, går på ett liknande sätt - en del pratar liknande dessutom!

Hur mycket beror på gener och hur mycket beror på uppväxten? Jag menar, om ett syskonpar pratar på ett liknande sätt, är det en mix av föräldrarnas gener, endast en förälders gener eller bara en prägling av uppväxten? Pratar jag på ett liknande sätt som mina syskon?

 

Om jag hade vuxit upp med en totalt obesläktad men nära vän i min uppväxt, hade jag pratat liknande som den vännen eller hade föräldrarnas gener fortfarande spelat roll?

 

 

...eller så går jag och försöker sova lite?

men jag har erbjudande på tre lägenheter nu...så kanske inte riktigt än!

 

 

Spenderade tors - mån i Berlin

Smakade, iaktog, kände och lyssnade - satans va jag saknar den staden ♥

Men jag tror det får stanna där så länge, vid att sakna. Jag måste sluta haka upp mig på saker och tro att hela Berlin bara väntar på att jag ska flytta tillbaka. Mycket har hänt sedan jag flyttade därifrån. Kanske dags att inse, ännu en gång att jag måste ta det lite lugnt helt enkelt. Saker tar tid och det finns mycket kvar att lära om efter allt. Jag får inte ha för bråttom den här gången. 

 

Men det gör ont, att övertala sig själv och alla instinkter och lustar att ge sig ut igen. Den där känslan som är helt underbar när man går runt på gator av cafeer, skyltar, människor i alla former, parker, ljud, ljus, alla dessa dofter och känslan av att det händer något. Överallt lever det, livet, människor, saker, gator, upplevelser och minnen. Jag vill bara kasta mig ut och ta emot alla intryck. Social fobi är en annan del av diagnosen, men ute på Berlins gator med syster forsar livet genom bröstet. Så nog känns det hårt och jävligt när jag kommer hem och fattar att det blir Nej! Jag är inte klar än.

 

Istället tuffade jag till mig igår och gjorde en intresseanmälan på en lägenhet, första gången sen jag kom hem. Idag gjorde jag ännu en, frågade människor på Blocket om jag fick köpa deras säng och beställde örngott från Halens. Jag har fått heltidsvikariat från Januari och jag ska flytta till egen lägenhet med kidsen. Just det här är absolut högst upp på min "skräck" lista. Jag går från att planera hur jag ska göra ett veckoschema för maten (soppa på torsdagar) till att skräckslaget stirra in i väggen. Jag - själv - igen    ...som bäddat för jävlighet

 

Men de e banne mig dags nu