Wanting To Be Someone Else Is a Waste Of The Person You Are





Happy 48th


And That's a Fact!




Merry Christmas











Try And Catch The Moon




Family Treasure





Magic, Some Would Call Her





Idag har jag o lilla M namnsdag
           och överallt jag går ser jag stjärnor som lyser

... tyst lovar jag henne att aldrig låta det bli mörkt


This Is It





Har varit ett par skumma dagar och jag tror inte jag e riktigt klar med dom än?
Jag börjar alltid bra, sprallig och ätandes gröt i fredlig sinnesro. Men ju äldre klockan blir så blir jag mer rastlös och nervig. Men jag är mentalt rastlös och än vet jag inte hur jag ska bemöta det. Slutar oftast med youtube, en öl, google och en jäkla massa onödigt tänkande. Med andra ord, jag blir irriterad! För jag vet inte hur jag ska rasta mig själv mentalt?

Nu har jag gått ett halvår och stängt av mig själv. Blivit folkskygg och får hjärtklappning så fort telefonen ringer. Ett tag glömde/gömde jag mobilen med flit, vägrade kolla mailen. Får panik när jag går på fest och tvingas träffa människor som inte känner mig, känner MIG. Det stämmer inte när man får tvinga tillbaka tårarna på nattbussen hem, håller på att kvävas på toaletten i Leixlip, när man på vägen hem från korsvägens pubkväll har rymt i panik och pressar ner syre och upprepar högt för sig själv. Jag hör inte hemma här. Jag hör inte hemma här. Det är inte ok när man, 6 månader senare, bara har träffat enstaka personer utanför familjen. När man kan räkna gångerna man gjort något utanför familjen på en hand. Det är inte ok, jag är inte ok!

Och senaste dagarna har allt pendlat mellan lycka och ren skräck. För nu ska jag flytta till Berlin, bli tysk. Ännu en gång ska jag börja ett nytt liv och träffa helt nya människor. Jag har fjärilar i magen för att få komma till Berlin för tänk om det är just Berlin som är min plats. Jag får ångest över att skriva listor på vad jag måste ordna för att det ska fungera. För det här måste bara fungera. Tyskland bara måste bli bra.

Mycket kan hända på kort tid och jag måste hitta min tid nu.
Min vision om att Sverige var min utväg var helt fel. Jag hör inte hemma här, hör inte hemma där och kan inte åka tillbaka dit. Mitt magiska Belgien är inte lika magiskt längre. För tillfället innehåller det mest en massa underbara "gamla" minnen och en rädsla över att det kommer stanna just där - som gamla minnen. 

Nu har jag gått i flera dagar och hållt för bröstet med en hand så fort jag rest mig från sittande, satt mig ner eller böjt mig ner för att plocka upp nåt. Har gått med en feberliknande känsla i kroppen och känt att nu, när som helst, kan bröstkorgen sprängas. Fick höra av en xbästa vän (skrev ett mentalt hatbrev till honom idag) att min onda bröstkorg hade med stress att göra. Att det var relaterat med hur man själv mådde. Ja, kanske det?! För just nu kan jag inte ens få vara sur innan minsta hastiga rörelse gör att jag spricker och börjar gråta. Igår kunde jag knappt skära ost för att det gjorde ont. Men det är väl det som behövs. En rejäl uttorkning.

Jag är så fruktansvärt trött på att känna mig fel.
Så Berlin bara måste bli bra, för jag har inget annat att luta mig tillbaka på.
Es muss gut sein




Some Days We All Wish We Could Do This




My Unemployed Brain


Nu behöver jag ett jobb, verkligen ett jobb!
Och jag behöver ny mark, nya utmaningar och ett sorts nytt jag. För nu är jag så urbotat trött på mig själv och att planera dagen utefter tv-tablån.

12 dagar kvar...




Happy Birthday To Me



Ska in och hämta min lilla hund från dagiset och sen ska jag äta tårta resten av kvällen.


With My Girls










Can I Have a McLover, Please!?

Så har det hänt igen...

Panik i morse när hund tassar började putta på mig i sängen och ville upp. Klädde på mig snabbt som aldrig förr, rastade och matade hund, klädde av mig igen och stängde dörren. Sen låg jag bara där och försökte komma tillbaka till min underbara dröm. Lyckades inte somna, men kunde ligga och fortsätta regissera hur den skulle kunnat se ut.

Jag har haft världens mysigaste dröm och det pirrade i hela kroppen när jag vaknade.
Har smygit omkring hela natten och försökt komma nära den här varma, charmiga killen. Ni vet, hittat på världens lamaste ursäkt för att få stå i samma hiss som honom. Bara så att jag kunde få känna doften av hans parfym och kanske få råka stöta till honom när vi gick ut på samma våning och han skulle titta på mig och be om ursäkt. I drömmen satt vi båda två på fönsterbrädet och rökte, han tände min cigarett när jag inte förstod mig på tändaren. Tog den ur handen på mig och skakade retande på huvudet åt mig. Sen log han det där magiska leendet som fick mig att glömma andas. Och vi skämtade, skrattade så han fick torka mina tårar och han visade mig stora fält. Fält fulla av hästar som betade, och jag minns att jag pep, att det första jag sa var: det här måste jag visa Maddo. Nästan så jag studsade och han bara skrattade åt mig och lade armen om mina axlar. Så jag luktade på honom lite mer och lutade huvudet mot hans bröst. Och han höll om lite hårdare.

Vi tassade omkring varandra båda två och var lika duktiga att hitta på ursäkter för lite oskyldig närkontakt. Åh, det var så pirrigt och nervöst. Men så jäkla härligt. Dumma tv serier som ger ideer





OMG

Har kollat igenom massa bilder jag inte ens visste fanns idag, och nog har man hittat några fynd.
Är iaf övertygad om att jag aldrig kommer bli något modeoffer som alltid ska ha det senaste...




Maytober?

Ok för att jag kan vara duktigt dagvild ibland, men månaderna har jag ganska bra koll på.
Å vad sa vi, oktober va?



Eller?


On My Wish List


They're Force Feeding Me Muscles


Kom nyss hem från sjukgymnasten och nu ska jag bli gymmare i iaf en månad.
Men det verkar som att mina sliding ribs är en hård nöt att knäcka och kan hända att jag helt enkelt får vänta ut skiten tills jag stelnar lite mer. Haha, ungefär så han sa det! De flesta som drabbas är yngre kvinnor och orsaken att det går över med åren är helt enkelt att vi blir stelare. Har fått en bättre förklaring till vad mina revben håller på med egentligen nu.

Varje revben har en liten håla i bröstbenet som det ska passa in i, typ som en höftledskula. Men i mitt fall passar det inte riktigt och ligamentet som ska hålla det på plats är för slappt, så det sitter inte fast riktigt i sin lilla håla. Felparkerat helt enkelt. Och när han kände längst med bröstbenet hade jag två revbenspar som stack upp högre än de andra, dom jäklarna.

Och eftersom det inte finns nån riktig muskel som går över bröstkorgen, bara på varsin sida om bröstkorgen, är det svårt att försöka träna upp muskler för att hålla ihop och stödja bröstet. Så det finns inga som helst garantier att det kan bli bättre och det kommer ta tid i så fall. Men det är dumt att inte försöka. Så nu ska jag gymma tre gånger i veckan och se hur det går. Försökte mig på 20 armhävningar förut och det fick jag söta för i två veckor sen. Han gav även förslag på en stödkorsett jag kunde ha på mig...yes! Men jag ska fan köpa en sån.



Allow Me To Google You



Så jäkla smart av Google att göra sånt här skoj!


Miss Hotness


Free Concert For The Forest People


Jätteskönt väder idag, så jag o hunden gick ut i skogen och kollade läget bland tallarna.
Jag har en tendens att sjunga en massa när jag är i skogen, för plötsligt får jag ju för mig att det ligger en björn och lurar på mig. Inte blir det bättre när hunden reser ragg och morrar åt något längre bort. OK, om det hade varit en stor schäfer, men inte en 10kgs hund som inte vågar vara i samma rum som någon som imiterar ett får. Jo, hennes första fobi är BÄÄ...  kanske har å göra med att varje gång hon sett ett får har hon nosat på strömmen och tjutit som en bebis.

men ja, efter lite efterforskningar kom vi på att det enda läskiga i skogen var en missformad stubbe. Men det säkra före det osäkra! Och det följde även med lite svamp, men bara lite.

Har gjort sista testet för jobbet i Berlin och gett dem en massa referenser att kolla upp och lite annat. Så nu blir det 2 veckor utan sömn innan jag får veta nåt. Och får jag jobbet blir jag tysk innan året e slut.
Sjukt!








Tur jag har ögonbryn iaf...





Sötaste kotten i skogen


Irgendwo In Deutschland


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0