We've Both Got a Million Bad Habits To Kick, Not Sleeping Is One

 
 
Spenderade tors - mån i Berlin
Smakade, iaktog, kände och lyssnade - satans va jag saknar den staden ♥
Men jag tror det får stanna där så länge, vid att sakna. Jag måste sluta haka upp mig på saker och tro att hela Berlin bara väntar på att jag ska flytta tillbaka. Mycket har hänt sedan jag flyttade därifrån. Kanske dags att inse, ännu en gång att jag måste ta det lite lugnt helt enkelt. Saker tar tid och det finns mycket kvar att lära om efter allt. Jag får inte ha för bråttom den här gången. 
 
Men det gör ont, att övertala sig själv och alla instinkter och lustar att ge sig ut igen. Den där känslan som är helt underbar när man går runt på gator av cafeer, skyltar, människor i alla former, parker, ljud, ljus, alla dessa dofter och känslan av att det händer något. Överallt lever det, livet, människor, saker, gator, upplevelser och minnen. Jag vill bara kasta mig ut och ta emot alla intryck. Social fobi är en annan del av diagnosen, men ute på Berlins gator med syster forsar livet genom bröstet. Så nog känns det hårt och jävligt när jag kommer hem och fattar att det blir Nej! Jag är inte klar än.
 
Istället tuffade jag till mig igår och gjorde en intresseanmälan på en lägenhet, första gången sen jag kom hem. Idag gjorde jag ännu en, frågade människor på Blocket om jag fick köpa deras säng och beställde örngott från Halens. Jag har fått heltidsvikariat från Januari och jag ska flytta till egen lägenhet med kidsen. Just det här är absolut högst upp på min "skräck" lista. Jag går från att planera hur jag ska göra ett veckoschema för maten (soppa på torsdagar) till att skräckslaget stirra in i väggen. Jag - själv - igen    ...som bäddat för jävlighet
 
Men de e banne mig dags nu
Dags att tuffa till mig!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0