lunsan

Både idag och igår har det varit super fint väder och inte ens Puppy orkar gå längre promenader. Vi har sprungit runt i parken och kört intervall träning som det heter, men egentligen har vi bara inte pallat röra oss mer och stannat för att inte dö = intervall! Målarna har fortfarande kvar sina byggnadsställningar ute i min lilla trädgård och jag har ingen aning vad  dom håller på med egentligen. Ibland är dom där och målar lite men några mirakel har ju inte utfärdats iaf. Idag var dom tydligen lediga och tur det, för igår drog kidsen ner vajern som gardinerna hänger i så nu är det verkligen fritt fram för gluttare. Extra festligt att jag inte kommer åt attf ixa för skiten sitter 4 meter upp på väggen och jag har ingen som helst chans att nå upp. Kanske frågar grannen i morgon om han har stege?`

Idag grillade vi, jag och kidsen. Ok att jag kan tycka det är skönt att gå på bio ensam, men att grilla ensam - det var banne mig höjden av deprimerande. Gott blev det inte heller så sitter och knaprar musli nu. Nej, grillen får stå till juli när Maddo och hennes lilla familj kommer på besök,pojkvän och hund. Ska bli så jäkla kul att träffa dom igen och dessutom få se vem den där Lily baxton är, hunden! Lite fjärilar i magen  ♥

Kommer ändå vara lite upptagen i sommar och tack gode gud för det. Sitter redan och panerar nästa sommar och vart jag vill tillbringa den. I juli kommer Maddo med familj, i augusti kommer Axel, i september åker jag först till Arlanda på kvällen och möter upp familjen på morgonen åker tar en vecka i Grekland och sen i december kommer mamma och går på julmarknad med mig (missade ju det förra året) och sen åker vi hem till Sverige tillsammans med Puppy för jul firande.

Det är skönt att ha saker bestämda som man vet att man "Måste" göra för jag hade inte fungerat med en tom sommar. Nu kommer gamla vänner, Maddo som helt enkelt är min Maddo och sen Axel, en gammal vän och ex som åxå alltid liksom funnits där. Det är extremt få från skolan och den tiden som jag fortfarande har kontakt med eller orkat bry mig om, men han är en av dom. Vi var tillsammans i högstadiet och vi har ändå haft vår del av fina minnen. Haha, vi har även hatat varandra. Tyckte han var vääärsta snobben ett tag där men han e supergo!







Men även om jag känner dessa människor blir jag alldeles illamående när jag tänker på att jag kommer ha besök som kommer stanna flera dagar och se mig. Se mig och mina saker och som jag måste prata med. Det är lätt att tillfälligt skjuta undan all skit när inger ser en och låtsas att det är bra, men nu är det bra jobbigt ibland att leka social. Jag är någorlunda social på jobbet men sen efter att Joe går av s-bahn vid Bornholmerstrasse slutar mitt sociala liv totalt. Men jag är så glad att mina vänner kommer hit och i morgon ska jag ännu en gång ringa doktorn. De lyckades höra av sig förra veckan bara för att ge mig ett nummer till en doktor som jag endast kunde ringa i morgon? för att boka tid. Nu är det bara att be för att Dr.Winter har en tid snart och inte om 3 månader OCH att hon kan engelska. För nu är jag fan trött på att jaga. Jag ber inte om hjälp, har inte gjort det på tolv år och nu har jag spenderat flera månader med att hora runt på telefonen.