lunsan

Var precis ute i parken med hunden och försökte vara nyttig med att gå jättefort när vi går mot den mer avskilda delen av parken och en kille smyger runt i buskarna. Tänkte väl inte på det så mycket förrän vi möter honom i kurvan och möts av ett motionerande stånd!!!

Jag skakar på huvudet och fortätter, hittar lite stockar (åh, ironin) som Puppy får träna balansen på när killen sen kommer efter på cykeln och ber om ursäkt och hoppades att jag inte tog illa upp. Nej då, sa jag - ingen fara! Killen är jätteung, knappast myndig med det babyfacet så skulle gissa på 16/17? Men han cyklar inte iväg utan håller sig i närheten och kommer fram till mig, ännu en gång med byxorna nere. Frågar om han kan få runka framför mig, det tar bara tio sekunder, bönar och ber och jag deklarerar honom efterbliven. Självklart springer hunden åt motsatt håll så jag får stanna kvar och ropa med en snopp som jagar mig och är obehaglig. När äntligen hunden kommer springer jag som aldrig förr bort till ängen och alla barn familjer.

Först var jag mest chockad, ska inte blottare vara gamla och äckliga? Den här killen såg ut som en pluggnörd och inte ens fått skäggfjun? Sen vart jag arg för vem fan gav han rätten att behandla mig så där? Sen blev jag förbannad att jag inte smällde till jäveln. När jag kom hem var jag fly förbannad på den där lilla slyngeln och funderade på att springa tillbaka och golva honom. Va fan?