lunsan

Vilken jäkla morgon...
vaknade av att hemtelefonen ringde två gånger vid kvart över fyra. Förstod först inte riktigt vad et var, för den har en konstig rington. Vänder mig om och försöker somna när mobilen ringer och jag morrar högt och trycker på den röda luren. Får sedan ett sms om hur mysigt de hade det uppe i  Norrland med choklad, sovsäckar och renar. Så jag skrev argt tillbaka att han var dum i huvudet. Att vanliga människor inte ringer en annan mitt i natten för ingenting. Stoppar in mobilen under kudden och muttrar att Gud borde ha tänkt till lite bättre innan han skapade såna människor. Ännu en gång piper det till i mobilen och jag får ett förvirrat sms som säger att något verkar vara fel. Är det något fel? Jag vet inte, lilla du? Att bli väckt halvfem känns som en rimlig anledning att bli lite tjurig. Kanske inte skrev det snällaste sms'et tillbaka och kan hända att jag idiotförklarade honom, igen. Men det e inte OK.

Varför är det sån skillnad på ex?
Varför älskar man vissa och placerar dom på toppen av nära och kära, när det känns som att andra utan problem kunde glömmas bort? Den ena jga pratade med igår är världens goaste, medan den andra är sorts hat/kärlek som nästan alltid slutar i irriterande suckningar.

Ska försöka hålla mig vaken resten av dagen och lyssna på Deftones. Har hittat en helt underbar låt som jag redan vet vadjga ska använda den till. Skrev klart min fic den här veckan så nu e det bara att börja på nästa. Handling och allt e redan klart. Måste bara våga mig på första meningen.

Deftones - Xerces