Min värsta mardröm

Att bli döv...det är min värsta mardröm. Det går inte en dag utan att jag lyssnar på musik och så fort jag är ensam blir jag lägenhetens alldeles egna lilla discoqueen.  Jag lever verkligen för att få lyssna och dansa till musik. Att bli döv skulle förstöra mitt liv totalt. Då blir jag mycket hellre blind eller stum.

                                                 Nobody can take my beats away from me

Har kommit in en riktigt bra skrivglöd och Brittan står för inspirationen.

Grymt skön låt

Jimmy var så söt idag. Jag har ju vänt på mitt dygn så jag lägger mig ju aldrig före kl 3. Därför det aldrig blir några tidiga blogginlägg. Så idag innan han gick och lade sig åkte han iväg och köpte 2 tidningar, ett 6-pack öl, lite godis och ett cigarettpaket. Han visste att jag skulle försöka skriva inatt och då e öl,cigaretter och musik livsviktigt. Jag håller på att skriva en fanfic som det kallas men vi får se om jag vågar visa er sen. Måste komma igång riktigt först. Känner mig lite barnslig ibland när jag skriver på ficen. Så här är det...jag gillar Tokio Hotel,väldigt mycket. Jag tycker Bill e bland det snyggaste jag sett men jag är absolut inte KÄR i dom/han. Jag älskar att skriva men oftast kan jag bara skriva om jag mår dåligt. har svårt att skriva om lyckliga stunder, vet mer om mörka stunder. Därför är det så skönt att skriva en fanfic ( en berättelse som har med Tokio Hotel att göra) för där kan jag vara neutral. det handlar inte om mig utan om en helt främmande människa men som jag ändå kan relatera till. Var länge sedan jag skrev så jag älskar när jag kommer in i riktig skrivarglöd och meningarna bara rinner av mig. När jag var yngre var en dröm att flytta till Irland och bli författare. Irland blir det nog inte men författare ska man nog inte utesluta än. Inte riktigt än...

Natti natt  världen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0