lunsan

Gick in på mailen och hoppades att jag fått svar från Netty, men jag hittade något ännu bättre. Jag hittade Jeffi!

Kan sakna mig galen på dom ibland, Jeff och Bruce, mina pojkar!
Låt mig berätta hur en dag/kväll/natt/morgon ser ut med dom:




Om de inte kommer och hämtar mig på flyget, brukar vi alltid åka nånstanns i bilen. Hämta upp Bruce vid jobbet, köpa nåt att äta, bio eller vad osm helst. Huvudsaken att vi alla sitter i bilen, volymen på högsta och alla tre sjunger för full hals. Vi har våra favoriter som alltid ska sjungas. Det är halva grejen, att bli hes efter bilfärden.





Här är vi på väg till Rotterdam - utflykt efter jobbet!

Vi åker hem till min lägenhet och fortsätter sjungandet, grabbarna tar upp varsin gitarr och jag gör mitt bästa att hänga med. Är ju inte riktigt lika musikalisk som dom. Så jag går in på toan och gör mig i ordning och dansar lite.



Tanken är alltid att vi ska gå ut senare på kvällen, oftast till Stereo Sushi. Men planen blir alltid försenad efter alla disskusioner och filosofier vi kommer fram till. Vi har aldrig lyckats komma iväg innan ett på natten och då får vi slå oss lätt på kinden för att komma i väg.





På vägen dit tittar vi alltid förbi min lilla gubbe på hörnet och hans kiosk. Han som alltid tar betalt i miljoner och skrattar. Det e alltid galet med dom där killarna. Inte en chans att vi går på en rak linje till klubben. Det skuttas och tjoas. Och väl inne på Stereo Sushi är det dans hela natten som gäller, eller de timmar vi fortfarande har på oss innan dom stänger vid sex. Vi är alltid helt blöta av svett, men satans va kul vi har! Och mitt bland all house/funk kommer det en kille som spelar saxofon och en annan på bongo trummor som börjar dansa runt.



När det börjat bli ljust ute, är dags att gå hem igen. Vi knatar upp för alla trapporna till lägenheten, sätter oss på varsin stol och fortsätter titta på dagen som vaknar. För många tar gårdagen slut här, men vi fortsätter några timmar till. Det är nu alla finurliga ideer dyker upp och det välkända "What if" börjar disskuteras.Det är just dessa disskusioner jag saknar. När man bara spinner vidare på allt, utforskar varje liten möjlighet i ett ämne som egentligen inte betyder så mycket. Man bara pratar på automatiskt och helt plötsligt har klockan blivit nio på morgonen.  Då börjar vi inse att vi kanske borde sova.



Alla klämmer ner sig lite där man får plats.
Skulle det vara så att jag somnar tidigare, brukar jag hitta små lappar och teckningar sen efter pojkarnas filosofi prat



När vi sen vaknat nån gång där efter lunch, blir det morgoncigg och jag fixar pannkakor med Nutella på!
Vi försöker skaka liv i våra huvuden, och sen är det dags för nästa äventyr. Sen om det blir bilfärd till Paris, Holland, följa med Malin på konsert och dreggla över snygga tvillingar, kajak i bergen, nyårsfirande på Sensation White i Tyskland eller Vampire Party...det kan man aldrig så noga veta! Men oavsett vad, har vi alltid kul!







Och därför älskar jag mina pojkar