You Swim That Way, I'll Go This Way...

Ska sova nu.
Hade tänkt lägga mig i tid, men det är ju redan för sent. Maddo kom förbi och tittade på lite TV med mig. Fick bara lov att övertala henne att hon intebehövde sova än. Kollade på idioter som dök i blå hål i Bahamas. Det kan säkert vara jätte häftigt att dyka, men fan inte i ett stort hål, ålandes bland grottor. Tänk vilken panik när man fastnar eller får för sig att syret börjar ta slut.
-" Ledsen grabbar, jag måste upp till ytan. Ska bara följa det här snöret i en kilometer innan jag kommer till ytan!"



Nej, tack! Då snorklar jag hellre med turister!
Eller som när dom dök i ett blått hål som de visste användes som helig gravplats för x antal tusen år sedan. Skulle aldrig få för mig nåt sånt. Har alltid velat bli arkeolog, men när man riskerar att få en skalle från nån utdöd inföding i huvudet eller själv bli begravd där, står jag gärna över. Eller som när dom plötsligt träffade kvarlevorna efter en dyk kollega som tydligen inte haft lika tur. Att fascinerat titta på och lyfta upp käken hade inte varit mitt val.

Nej, vatten är läskigt. Innehåller för mycket jag inte vet om och inte vill veta om. Var ute och simmade när jag var yngre och hamnade mitt bland alla näckrosor. Det var panik på hög nivå och jag kände mest för att bara dö.



Börjar bli lite jobbigt när man får fler o fler bilder där man ser skelögd ut.
Är det så?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0