lunsan

Jag fick åka hem till mitt Belgien igen!

Krama om mina pojkar, sitta uppe hela natten och tjöta, gå på mina gator i Antwerpen, Hoppa runt av glädje när Jeff avslöjar att nycklarna till min studio fortfarande fanns kvar, dansa utan att bry mig på vårt Stereo Sushi, äta min ost med senap, lyssna till pojkarnas gitarrspel och sång och skratta magen öm!

Jag fick se en julparad gå längst Antwerpens gator, lysen överallt, människor som log, barn som blygt tog i hand med älvorna och ponnys längst fram i ledet. Jag stod där med tårar i ögonen och kände mig som sju igen. Det är mycket man missar och saknar som man inte tänker på förrän man ser det. Mycket som saknas och gör lite extra ont ibland när tiden på året påminner en...