Last Night

Igår var det den obligatoriska filmkvällen och efter att sprungit runt i halva lägenheten för att leta efter en strumpa kom jag äntligen dit. Blir ju alltid sånt gnäll om man inte har två likadana strumpor. Hela gänget var samlat och kvällens film var Fight Club efter att vi haft en omröstning. Alla hade sett filmen tidigare, men alla vet ju åxå att den är värd att ses igen.
Soffan var uppptagen, sängen var full, men filten var ledig. Jag hälsade glatt på alla och visade upp mina matchandde strumpor. Killarna nickade imponerande och Maddo bara skrattade. Hon är lika värdelös som jag på det där.

Jag slog mig ned på filten, eller täcket, och bad Maddo kasta åt mig några kuddar. Det är inget guldläge att ligga på eftersom TVn är alldeles framför och golvet har en tendens att vara ganska hårt. Men det var det sista jag brydde mig om. Visst, det hade gått att klämma in sig en till i soffan, men jag brydde mig inte om nacken skulle vara stel i morgon.

- Ligger du bra?
Jag log och visade att det var ok. Han hade gjort ett berg av alla kuddar och gett mig företräde att hitta den bästa positionen. Det fanns en anledning till att jag lagt mig på golvet istället för i den mjuka soffan. Ljuset släcktes och filmen startade. Han hade lagt sig alldels bredvid mig, med kroppen något vänd mot Tvn. Alldeles lagomt för att jag skulle kunna studera det fina ansiktet och linjerna jag alltid längtade efter att få komma lite närmre, utan att någon skulle märka. Täcket låg alldeles framför sängen, soffan snett bakom sängen. Så vad jag gjorde eller tittade på, kunde endast jag veta. Eller möjligtvis han som låg alldeles bredvid.

Så många gånger jag velat flytta lite närmre, säga något lite mer personligt eller helt enkelt bara krama om. Det var något med honom, något speciellt. Något jag inte kan sätta fingret på riktigt, men som alltid får ruset att springa lite fortare. Kanske var det just därför jag inte försökt med något innan? För att det fanns för mycket kvar att utforska innan jag lade fram korten.

Efter halva filmen hör jag hur någon gnyr till tyst framför mig. Jag vänder blicken mot honom, får luta mig lite fram då han bäddat ned huvudet i kuddberget. Hans ögon är slutna och jag kan höra att hans andetag blivit tyngre. Något aktiveras inom mig, något mer. Mer utöver det vanliga. Alldeles tätt intill mig, ligger han och sover. Söta, underbara han ligger och drömmer. I det ögonblicket tänker jag inte längre. Det bara blir. Den tunna hårslingan som lagt sig över hans öga och irriterat fladdrar till varje gång ögonfransarna rör sig, flyttas av mitt pekfinger. Stryks bort med fingerspetsen mot hans ögonbryn, strax ovanför. Flyttas till hans tinning och min hud skriker efter mer kontakt. Beröringen flyttas utan mer tänkande ned längst hans käkben, närmre de sovande läpparna.

Två centimeter från mitt mål, upphör hans andning. Ungefär samma millisekund inser jag att min andning stått still. Med trötta med nyfikna ögon vänder han sig om. Tittar på mig med den där mysiga, halvt borttappade blicken. Min hand faller ned på hans bröst, och diskret försöker jag smyga bort den. Jag förbereder mig på att anstränga stämbanden och skämtsamt fråga honom om filmen var bra, när han plötsligt tar tag om min handled och hindrar mig från att dra mig tillbaka. Kanske var han trött, kanske nyvaken. Det var min första tanke. Han vet inte vad han gör.

Greppet om handleden hårdnar något och ett tryck närmre honom läggs på. Jag stretar inte emot. Kanske omedvetet, för jag vill så mycket jag inte vet om han vill. Men jag dras närmre. Dras en andedräkt från hans läppar som sakta fuktast och nu glänser i ljuset från Tvn. Jag vill skrika, vill slå ifrån mig hans närhet och aldrig mer komma tillbaka. Jag vill luta mig över honom, ta emot hans kyss, hans händer och aldrig tänka mer. Är jag säker på att det var han som sov och inte jag?

Innan tänkandet hunnit längre än händelserna, tar han tag med ena armbågen och lyfter sig upp från kuddberget. Här på täcket, bakom sängen och soffan, ser ingen vad som händer. Sakta och försiktigt, men med ett bestämt mål i sikte, lutar han sig närmre. Scen för scen. Endast någon centimeter från mitt ansikte sträcker han sig och flyttar en hårslinga från mitt öga. Låter toppen på två utan hans fingrar vandra längst med min kind och mot mina läppar. En intensiv och laddad blick har lyckats borra in sig i min och han fuktar sina läppar ännu en gång...



Ja, jo så kunde det ju ha varit!
Synd bara att det var en dröm.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0