jäkla onsdag

Nu äntligen kommer jag in...fucking hackers!
Tydligen är det några som fick för sig att sabba en massa svenska webbsidor igår? Kom inte in på nåt och nu äntligen kom jag in hit.

Nu e det städat o fint i min lilla lya. Får ju kanske besök i morgon ;) En privat kock! Det pirrar i kroppen...
För övrigt har jag en jäkla megaångest inför morgondagen. Vet inte hur jag ska klara det här? Jag har ju blivit förvisad från min plats så dom nya irländarna ska kunna ta samtal och idag när jag kom för att säga Hej till min granne var hon inte där???? Fick skynda mig därifrån för att inte börja lipa. Min tjej mådde inge bra =( Men i morgon har jag fått tillåtelse att kasta bort irländaren och få en sista dag med min knäppa granne! Tack Stefan!! Sen efter jobbet ska jag pierca tutten tillsammans med mitt span, ta en öl med gänget och sen blir det middag hemma hos mig...

Igår hade jag skitkul! Tanken var att åka till Rotterdam efter jobbet för att gå på en 3D konsert på MediaMarkt. Tanken blev uppfylls men konserten hade tydligen flyttats så vi missade den. Men vad gjorde det. Jag bjöd på strips och godis och det blev en liten roadtrip istället. Musik dunkandes på högsta volym och en Malin bakom ratten som hade fullt upp med att försöka följa GPS tantens instruktioner. Det blev lite omvägar men vi kom fram hela till slut. Då parkerade vi bilen i Antwerpen och gick till en jättemysig marockansk inspirerad restaurang bakom mig och tog en öl. Sen blev det sängen för jag var riktigt trött.

Just ja, anledningen till att jag var så trött...
I måndags natt vid 3 började plötsligt  min dörrklocka skrika. Den låter ungeför som ett brölande monster. Halvt i chock hoppar jag upp och försöker få tyst på monstret. Jag trycker på alla knappar jag hittade men inget hjälpte. Sen är väggarna papperstunna här så alla i huset kunde ju höra det. Jag tar på mig kläder och springer ner för att kolla va det är som händer. Jag bor på 4:e våningen och jag hörde allt utifrån på gatan. Jag provade trycka på knappen utanför ifall den hängt sig eller nåt men inget hjälpte. SÅ jag sprang upp igen och slog lite på port telefonen. Till slut letar jag fram skruvmejseln och dissekerar den tills den dör. Jag kliar mig i huvudet och lägger mig i sängen igen. Hinner precis somna om halvt när jag kommer på nästa grej. När jag trycker på knappen uppe i lägenheten öppnas båda dörrarna nere, jag sprang ner för att kolla och lämnade min dörr öppen, jag sprang upp igen efter att kollar porttelefonen utanför...tänk om nån smygit sig in i min lägenhet under tiden och bara väntade på att få kväva mig? Då fick jag ju lov att ligga o tänka å det ett tag och jag var ju alldeles för feg för att gå upp och kolla efter. Sen vid 5 var dte bara att gå upp och sticka till jobbet. But I'm stiill here, så jag antar att ingen smög sig in. Eller...




Här har vi ingen snö inte

Rotterdam





Riding away towards the sunset





Mys med en massa ljus


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0