Grisen e slaktad!

Idag e det rörigt i lilla skallen!
Jag e så jäkla trött så jag har svamlat hela dagen, sagt saker jag inte kommit ihåg sekunden senare, tryckt fel på hissknapparna flera gånger, tappat saker...nu tror jag att jag kan hålla mig "nykter" ett tag till efter en liten powernap. Kom hem efter midnatt igår efter att Jeff och Bruce hämtat upp mig på flygplatsen. Planen var att sova på en gång men den gick i krasch. Plötsligt var sömnen borta och när moillarmet ringde vid 5 var jag måttligt sugen på att stiga upp. Efter att sovit dåligt i flera dagar och flängt kändes det enda rätta att ringa och sjukanmäla sig. KOm till jobbet vid nio och blev jag att se mitt lilla team. Vi e bara 5 st kvar nu! Känns sorgligt att vi håller på att upplösas. Vi hann ändå gå igenom en hel del tillsammans. Sen fick jag reda på att min nallebjörn skulle sluta. Han kom förbi för att säga Hej Då och jag hoppas han får det bra i Sverige. Snylta mammas mat och träffa kompisar. Men jag håller tummarna för en Guiness sen! Han fick även äran att slakta den feta blå grisen. En lustig historia. Erik hittade den av misstag en dag och sen började plötsligt alla att lägga in sina mynt i den. Till en början var det bara alla små jobbiga kopparmynt, men med tiden droppade vi alla möjliga mynt. Den blev även pimpad och döpt till Katten! Efter slakten räknades det ivrigt och grisen hade lyckats äta upp sig till en imponerande vikt på 20 euro-200kr. Stolta var vi!! Så på fredag blir det gratis fredagsbaguetter!!!



Grisens sista sekunder i livet







Som vanligt hittar man alltid små överraskningar. Jag misstänker fröken Waardal





Den grisen var med om mycket. Han förgyllde vår tillvaro på många olika sätt och bidrog med många skratt och funderingar. Vem var det egentligen som lade i det första kopparmyntet? Vad var det som så mystiskt fick oss att fortsätta fylla den med mynt? Vad skulle hända med den? Hur såg framtiden ut? Vilka äventyr skulle den ta med oss på? Många andra team från EDS har nyfiket lurat bakom hörnet för att få en skymt av den kända blå grisen, men han var oss ständigt trogen!

Vi kommer aldrig glömma dig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0