lunsan

Ny duschad och ny pipt efter kortet på lilla troll familjen, drar jag med mig Bruce på picknik nu i solen. Tur han e ledig resten av veckan så jag får lite sällskap och någon som kan sparka ut mig när jag blir för less. Idag blir det hästjakt och solbränna




Hela gänget samlat - mamma Chili, pappa Sputnik och två generationers döttrar, Monkey och Tingeling

Sådär ja, fredag kväll o maten står på spisen och puttrar. Väldans va huslig jag känner mig, var evigheter sen jag verkligen provade nått nytt och lagade för att bjuda på. Känns bra! Poppar Brittan och haltar runt i hopp om att Jeff inte vaknar upp där han ligger i soffan, för vissa moves e inte att leka med - I'm telling you! Men den där jäkla bowlingen alltså, lika pinsamt varje gång man får träningsvärk i ena skinkan så man knappt kan gå riktigt dagen efter. Så ena pojken har däckat på soffan och den andra slutar jobbet om 20 minuter. Sen bjuds det på Afrikans kikärtsgryta, Bruce fixar vin och sen blir det filmkväll.


 

Nu har jag suttit inne och deppat i en vecka nästan och oroat mig för något jag inte kan göra något åt ändå. Skiter det sig så skiter det sig. Så igår bestämde vi oss för att åka in till Antwerpen och bowla och tänka på annat. Jag har verkligen världens goaste pojkar här som tar hand om mig!

Vi hann med 3 set och sista lyckades jag faktiskt vinna. På vägen tillbaka försökte vi komma på vad vi skulle göra härnäst, när vi lägligt nog går förbi Cafe Local som har gratis inträde och en massa musik. Så vi svänger in och skakar lite på rumporna i en timme innan vi fortsätter hemmåt.

Det var riktigt skönt att få komma ut ur lägenheten och få något annat att tänka på.  Tror visst jag blev lite hyperaktiv ett tag där och lyckades tom förvåna pojkarna med mitt pladder. Vanligtvis är det dom som pratar i 110km/h och jag som förvirrat försöker hinna med i disskusionen.

När jag sen somnade där vid fem på morgonen drömde jag världens mysigaste dröm...en massa gosiga hästar ute i mitt stall

Men bäst av allt - i morse när jag kollade mailen hade jag fått svar från Manpower. De vill att jag kommer på en andra intervju så fort deras HP manager kommer till Belgien. Så idag ska jag städa lägenheten och fixa fint och laga mat tills pojkarna slutat jobbet. För idag är en bra fredag!

Igår var jag utanför dörren första gången sen i söndags, men jag tror jag stänger in mig några dagar igen.
När det äntligen kändes som att allt var på väg att bli perfekt och jag äntligen skulle få slappna av, är allt bara kaos och upp och ner igen. Jag lovar att när det här över ska jag  banne mig klippa alla band med den där människan.

Igår drog pojkarna med mig in till Antwerpen för att träffa gänget från i fredags. Vi gick runt bland alla gamla byggnader vid Grote Markt och jag insåg ännu en gång hur förbannat mysigt och underbart det är här. Och jag tillät mig själv att bjuda på ett litet glädjetjut över att vara tillbaka. Vi möttes upp på ett studentcafe/bar och sen drack jag Kiwicocktails för 6 euro resten av kvällen och tappade rösten. När vi kom tillbaka till Hoboken satte vi på 7 Pounds och jag och Bruce grät som aldrig förr på slutet.






Inatt har jag drömt mardröm efter mardröm och vaknat hela tiden med mega ångest. Inga svar på jobbsökandet och inga svar från den där mannen som alltid ska göra det svårt för mig. Pratade med hans familj och klumpen i bröstet är om möjligt ännu större nu. Jag har ingen aning hur jag ska göra eller hur länge man ska vänta eller nåt. FAN! När ska människor lära sig att allt man gör påverkar andra människor, vare sig man vill eller inte. Så jävla trött på det här

Herregud vad jag känner mig ynklig, var e du mamma?
Nu har jag snorat, hostat och irrat omkring sen i söndags och jag tror allvarligt huvudet håller på att sprängas. Jag borde gå till apoteket och banken, men det får nog vara tills i morgon. Eller om jag kan muta pojkarna kanske...

Söker jobb lite här och där för man vet ju aldrig vart man hamnar med allt krångel. Sverige, Belgien eller Dubai...såg en annons om reseguide igår och kunde bara inte motstå, så mest för skojs skull! Tittade på En Unge i Minuten tidigare idag och vips var man inne på Aftonbladet och kollade in 9 tips för att lättare bli gravid - Va e det för fel på mig?

Nej, over and out!

Det blev inget vampyr party igår för efter att vi kommit hem från parken bestämde sig kroppen för att sätta sig i energisparläge. Kände mig helt däckad så det blev film istället. Idag svider näsan, halsen dummar sig och det mesta känns tjockt och besvärligt. Det är en sån perfekt dag om det hade regnat och inte vart strålande sol och ännu bättre om mina troll kunde vara här och mysa med mig



Så fort det finns ett täcke till hands slutar det med en Sputnik som knölat ihop sig i ens knäveck och en Chili som ligger och trycker sig mot ens mage.



Och vart man än sitter kommer det en Sputte som vill ligga i knäet och borra in nosen i armvecket



Det ska pussas och kramas




Och om det finns plats npg för båda är aldrig ett hinder:
Finns det hjärterum så finns det stjärterum

Fy, vad jag saknar
♥

Igår var det tillbaka till Mechelen och träffa fler gamla EDSare från jobbet. Vi blev kvar där till tolv innan Jeff och jag åkte tillbaka till Bruce och kollade på film innan vi alla somnade. Idag slappade jag och Bruce i parken, åt jordgubbar, spelade kort och tjötade i några timmar. Jag vet att det ska vara vår här nu, men det känns banne mig som sommar. Helt underbart med skinande sol och blommor och knoppar som ploppar upp överallt.

I onsdags var det superfint väder i Belgien och jag gick runt i linne och myste. Hoppade på tåget till Mechelen för att möta upp Joeri och Suzy och sen satte vi oss i solen och drack varsin öl. Supermysigt! Vi fyllde i varandra lite om vad som hänt och sen åkte vi till Sint-Niklaas och fortsatte tjattrandet. Blandade i lite jobb sökande och South Park maraton i det hela med. Kändes riktigt bra att träffa dom igen, för dom har blivit lite som min extra familj. Dom tar alltid hand om mig och bjuder alltid med mig på saker. Och medan dom fick lov att gå upp tidigt och jobba, tog jag mig en lång skön sovmorgon innan jag gick ut i den underbara solen som sken ännu en dag.



Här är vi fulla och goa på Villa Pace festivalen och jag och Joeri spenderade morgondagen med att hålla i huvudet och röra oss i slowmotion för att inte spräcka bakfyllekroppen. Men satans va kul vi hade!


Åkte hem till Hoboken och väckte upp Bruce vid tolv så han inte blev sen till jobbet. Sen var jag helt ensam fram till klockan nio på kvällen, och jag höll på att bli galen av trisstress! Gick till affären och köpte lite frukt, tittade på en hund som sprang runt i hundhagen och grävde, kollade igenom tv4Play, hoppades frenetiskt på att jag fått svar på nåt jobb, kollade gamla bilder, rotade fram allt smink och bänkade mig framför spegeln och stökade till.




Så ni kan ju gissa hur överlycklig jag var när sen Jeff, Bruce och Bart kom och livade upp stämningen. Och eftersom jag haft hela dagen på mig var sminket redan uppdukat för fest. Bruce blev mitt offer för misshandel och knivsår. Vi kom inte i säng förrän halvfem på morgonen och det hade spelats gitarr och sjungits hela natten. Jag är ju helt värdelös på att lära mig texter - är fortfarande i det stadiet att jag hittar på mina egna ord som passar. Men jag gjorde mitt bästa och det var himla trevlig.



Before the blood




Men lika glad var han efter lite stryk


Nu ska jag hoppa in i duschen och göra mig redo, för sen är det tillbaka till Mechelen för att träffa Jeff och hans kollegor för en fredags öl i solen som fortfarande är lika härlig!

Jag lever fortfarande och mår bra!
Lyckades som vanligt blanda ihop flygen på Arlanda så jag fick springa som en galning till rätt gate. Verkar vara min specialitet. Men efter byte i Helsingfors landade jag på Bryssels flygplats och blev upphämtad av Jeff. Sen satt jag med näsan tryckt mot bilfönstret och småmyste av att vara hemma igen. Sen dess har jag bott hemma hos Bruce i Hoboken och tjattrat med mina pojkar. Det slutar alltid med att jag och Bruce somnar på soffan efter halva filmen och vaknar upp dagen efter i varsin ände av soffan. Tanken var att vi skulle turas om att ta sängen, men vi verkar aldrig lyckas komma dit. Igår var jag i Amsterdam hela dagen för jobb intervju och idag var jag i Bryssel för en intervju. Jag hoppas verkligen på jobbet i Bryssel och har suttit hela kvällen nu och kollat på lägenheter. Gud va härligt det ska bli med en egen liten lya som jag kan mysa till precis hur jag vill.

Och vet ni...det är helt grönt här med utslagna knoppar på träd och blommor överallt. På vägen till Amsterdam var det hela fält med påskliljor och blå blommor. Ljuvligt! Nu kanske det äntligen börjar ordna upp sig allt

zal altijd mijn

♥

Jag fick åka hem till mitt Belgien igen!

Krama om mina pojkar, sitta uppe hela natten och tjöta, gå på mina gator i Antwerpen, Hoppa runt av glädje när Jeff avslöjar att nycklarna till min studio fortfarande fanns kvar, dansa utan att bry mig på vårt Stereo Sushi, äta min ost med senap, lyssna till pojkarnas gitarrspel och sång och skratta magen öm!

Jag fick se en julparad gå längst Antwerpens gator, lysen överallt, människor som log, barn som blygt tog i hand med älvorna och ponnys längst fram i ledet. Jag stod där med tårar i ögonen och kände mig som sju igen. Det är mycket man missar och saknar som man inte tänker på förrän man ser det. Mycket som saknas och gör lite extra ont ibland när tiden på året påminner en...

Så, om en kvart springer jag till bussen och sen är det direkt till flygplatsen. För det här planet ska jag fan inte missa!

Vid elva hämtar Jeffi upp mig på Charleroi flygplats och sen jäklar ska det disskuteras, sjungas, spelas gitarr och skratta magen öm hela natten lång! Precis som på den gamla goda tiden!

Och det känns lite jobbigt att åka dit, nästan så jag funderade på att fejka en magsjuka i morse. För det här är sista gången på jag vet inte hur länge? Men nu börjar jag få svårt att sitta still och nästan så jag sitter och flinar sådär fånigt för mig själv. För jag ska hem igen. För en helg ska allt vara bra och jag kommer bli löjligt nostalgisk och kär i Belgien igen. I morgon blir det Antwerpen och gå på mina gamla gator igen ♥

Igår tog kontraktet på min gamla lägenhet i Antwerpen slut. Jag flyttade in i juni 2009 och i december samma år tog Jeffi över. Så på ett sätt har jag alltid sagt att det är min lägenhet, även om jag inte bodde där längre. För alla mina saker fanns kvar och när vi pratade om den, var det alltid min lilla studio. Varje gång jag kom och hälsade på mitt andra hem, bodde jag alltid på Pacificatiestraat 39.

Den 27 kvm stora studion på fjärde våningen, med alla jobbiga trappor och med hippiebaren alldeles runt hörnet. Med terassen som hade utsikt över hustaken och man såg parisehjulet som snurrade runt med alla lampor hela sommaren. Alla helgmornar när jag vaknade till grannens reagge musik som spelades för full volym. Stereo Sushi låg alldeles runt hörnet och på söndagar var det fruktmarknad på gatan bakom. Hela nätter som drogs ut ända till sena morgonen, spenderades runt bordet, disskuterandes hela världens innehåll. Alltid åkte gitarren fram och vi sjöng våra låtar, alltid samma låtar. Alltid pannkakor på morgonen när jag, Jeff och Bruce äntligen vaknat till liv. Alltid skratt och galenskaper.

Jag har så många minnen från den där lilla studion. Och nu när den inte längre är min, känns inte Anwerpen lika mycket mitt längre. En del är borta. Men jag vet att jag antagligen komma ta mig dit nästa gång. bara för att få gå förbi min dörr, gå på min gata och minnas. För det var en bra tid vi hade, jag och min lägenhet. Himla bra!

Mmm, har fått en ny plan nu!
Eller egentligen en gammal plan, men jag tror vi ska försöka fixa den i veckan. Blev så taggad nu när Meki skaffade en. Å satans va snygg han var i den!



Det e alladeles för lugnt på jobbet.
Kommer på så många dumheter