Dreamers, We're At War

Herregud, vilka stressade nätter det har varit sista tiden nu, vad har hänt? Har min hjärna blivit mögel attackerad eller vad?

 Nu har jag haft två nätter av helt underbara drömmar och ja, min date stannade kvar på stranden,bara det att han flyttat stranden till Sydney och fick allt att kännas bra igen. Vaknade med världens leende och efter den andra drömmen var det inte irriterande okysst längre, utan mer oerhört öppen för positiv energi. Haha, hade lätt kunnat skaffa pojkvän om nån bara frågat den dagen. Sen var det dom två följande nätterna då, som var totala motsatsen.

Första natten kommer jag inte ihåg vad jag drömde, bara att det var en enda stor sörja av förvirring och tvekande. Som när man feberyrar och inte vet vad som är vilket längre. Kommer ihåg att jag vaknade av att Puppy skrek till ute i köket och trodde någon var i lägenheten. Men nu i efterhand är jag rätt säker på att det åxå bara var inbillning. Läskigt och vaknade helt svettig.

Inatt kanske jag får skylla mig själv lite, för såg en ganska bra, men sorglig, krigsrulle innan jag gick och sov. Grinade som ett barn och lyckades för första gången tycka om Mel Gibson som skådespelare. Hade en riktigt otäck dröm och har gått runt med ångest hela dagen. Bilderna vill inte ge sig och jag ryser bara jag tänker på det. Har glömt lite vem det var, men en kvinna blev mördad iaf och hemma i min systers lägenhet hittade jag delar utav den här kvinnan. Kommer ihåg att vi hittade hennes fingrar som var alldeles brända och "knastriga" under Tinis säng. Fan va hemsk den bilden är.

 Grejen var iaf att Martina hade inget med mordet att göra och var helt oskyldig, men med kroppsdelar i lägenheten kan det ju verka lite suspekt! Syrran ville iaf låta det vara och låtsas som ingenting (ja, låta dom ligga kvar under hennes säng?) för hon trodde att om hon gick till polisen så skulle dom tro att det var hon som mördat kvinnan. Blev en massa diskussioner och bråk iaf, men till slut bestämde jag mig för att berätta. Fy, det här är ångest alltså, haha! Känns som att jag gjort det på riktigt och typ måste ringa hem och fråga hur hon har det i fängelse...

Syster var iaf ute på fest och försökte fokusera på annat när jag letar upp henne, överförfriskad och glad, och jag lurar med henne ut på gatan. Där sätter vi oss ner på asfalten och jag säger åt henne att snälla, berätta på polisen för det kommer bara bli värre ju längre tiden går. Sen börjar vi bråka och jag lägger mig över henne och trycker ner henne, samtidigt som jag ringer polisen-som kommer och hämtar upp henne. Polisen åker iväg med henne, jag börjar stortjuta och sen vaknar jag och gör typ samma sak.

Alltså, fan förlåt syrran! Jag gjorde det bara för ditt eget bästa. Har gått runt och tänkt så hela dagen - jag försökte ju bara hjälpa! Så jag hoppas att du inte kommer med några barbeque fingers om två veckor, för nu har jag varnat dig iaf.
 
Nej, försöka satsa på normal dröm inatt kanske?


Kommentarer
Postat av: tinis

du är ju inte frisk :P men du är förlåten!

2012-01-23 @ 09:54:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0