You're Always Gonna Be You

Puh, snart jul!
 
Jag vet inte riktigt, men längtar lite till den 30 December så jag kan åka till min Maddo i Stockholm och inte bry mig så mycket. Det är ändå jul, alla kommer hem, förväntningar ni vet och oj va glada och trevliga vi ska vara. Men blev bjuden till Maddo och ett nyår med tre hundar och inte särskillt mycket glitter och glamour och fan va skönt det ska bli. Har haft ångest för det här ett tag nu och nu slipper jag bry mig. Tack!
 
Äntligen jul och helvete vad jag älskar den här tiden - kommer aldrig bli för gammal för julen. Men njae, det är inte som det borde, inte riktigt. Var till frisören igår, första gången sedan sommaren 2010 på Irland när jag försökte bli blond. Det kostade, men vilken lyx. Jag kunde betalat hälften så mycket, men då skulle jag få lov att prata och verka social. Nu kunde jag gå till frisören, endast säga det nödvändigaste och tycka att balsamet luktade sådär typiskt frisör-gott. Jag behövde inte känna att nu måste jag försöka verka kul, jag kunde bara klippa håret. Njuta av att någon faktiskt rörde mig på över 1½ år, typ. Man tänker inte på det, men att ha någon som bara leker med ens hår eller stryker fingertopparna längst nacken gör en hel del. Att sen gå till en frisör försätter en i koma...
 
Så jag lyxade till med klipp och färg, har handlat julklappar efter en äntligen stor nog lön och sagt God Jul till folk. Träffade Axel idag över en öl och lite "härligtattsedigigen" tjatter. Kramade om gamla chefen på DjurMagazinet och kramade och kramade. Pratade om Wille, varför han dog och "Jamen, du vet ju hur Wille är", lutade mig mot kattsanden och grät lite.
 
Jag vet inte, det är jul och jag behöver inte fira in det nya året med högklackat och klänning. Jag är glad att jag får julmysa och så, men det är lite...ur balans. Enligt bloggtradition ska man ju skriva en årsrecension av det gångna året, och en sån töntig jävla sak (ingen läser ens) ger mig myrkryp i hela kroppen och andnöd. Det här året har liksom inte varit nåt annat än skit, rent ut sagt. Och att sen försöka sammanfatta vad man gjort månad för månad kan inte göra annat än att göra en deprimerad. Jag drömmer om att flytta tillbaka till Berlin eller Antwerpen, men nästa utmaning blir att flytta till egen lägenhet i närheten och se om jag klarar av det. Och det känns så jävla, jävla hårt att behöva inse att man inte klarar lika mycket som förut.
 
Det är alla upp och nergångar som jag inte klarar av. Vill helst ligga mellan lycklig och ledsen, ingetdera. Bädda in mig i massa bomull. Och nu inför sista delen av året blir det så j'kla mycket upp och ner och man är inte riktigt tillåten att undvika det. Men ringde till doktorn igår och skällde lite, sa åt dom att ta tag i mig igen.
 
 
Dock ska jag lyssna på Rainbow och slå in julklappar nu  :)
 
 

Kommentarer
Postat av: Madde

Med eller utan besök - Här hos oss firas nyåret i mjukisbrallor, tjocksockar och trollfrisyr, persiennerna fördragna och vinet i kaffekoppar om jag inte når vinglasen.
Lite som i Norrland, man ska kunna vara sig själv för en stund. Har berättat för Lily att ni kommer, hon ska visa alla sina leksaker för Ari har hon sagt.
<3

2012-12-23 @ 15:22:14
URL: http://baxton.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0