Bill

- Tom, fort kom och kolla!
Den äldre brodern släppte potatisen han höll på att skala och lyckades träffa sin mamma med vattnet som skvättade upp i ur diskhon. Hon pep till och han bad snabbt om ursäkt innan han smet bakom hörnet och in till vardagsrummet och den bruna soffan där Bill satt. I ena handen hade han ett stort glas med Cola och den andra handen höll i en tidning som han nästan såg ut att drunkna i med näsan tryckt mot bladet.
- Vad är det?
Tom slängde sig ned brevid sin bror och roffade åt sig tidningen som Bill tydligen tyckte var så intressant. Det var mittenuppslaget och en stor bild på Katrina som stod utanför deras skola i Magdeburg med ett fult flin. Oförstående tittade han upp på sin bror som verkade blivit upppslukad av en listig plan som bara väntade på att bli godkänd.
- Läs vidare, sa han och höjde på sitt Bill ögonbryn.
Tom satte sig tillrätta för att kunna koncentrera sig på orden och läste den första delen av reportaget. Katrina berättade om sitt förhållande med de två bröderna och vad hon tyckte om dem. Ingen utav dem hade pratat med henne på över ett år men hon verkade tydligen ha en hel del att berätta om. Bill och Toms första kyss och även första sex hade varit med samma tjej, Katrina. Det hade bara gått en vecka mellan de båda bröderna och Katrina. I Bravo, som tidningen hette, avslöjade hon allt om kärleksbrev till smekar till första sexet. Vissa saker stämde inte och vissa saker hade hon kryddat på lite extra, men det fick bara bröderna att se bra ut.
Tom läste hela artikeln och tittade storögt på sin bror. Han visste precis vilka id'eer hans tvillingbror hade. De båda nickade stolt åt varandra.
- Fatta va många brudar vi kommer ha!
Tom lät nästan lite chockad men Bill bara nickade nöjt och insåg alla möjligheter de skulle få. För en månad sedan slog Dursch De Monsun igenom i Tyskland och nu går deras ex flickvän ut och berättar om vilket bra sex de haft.
Fullpott!

Han log åt den barnsliga triumfen. Vilka drömmar de hade haft. Det var just i den svängen som alla började få upp ögonen för dem och till och med gamla klasskamrater frågade efter deras autograf. De var kungar, han och Tom, oslagbara. Vart de än gick spred människor guld och gröna skogar efter dem. Tjejerna stod på rad för att få ett kort tillsammans med dem och kanske även få ge dem en puss på kinden. Det var alltid första steget, sen kom den lilla lappen med telefonnumret som smögs ned i fickan och en blick som visade att det fanns mer att hämta. Det fanns ingen gräns på vad som var tillåtet och inte. De var precis mittemellan att vara lokalkändisar till att bli Tyskland och Frankrikes listettor. Fantasin flödade och i ögonen gnistrade framgången på alla i bandet.

Hans kropp pulserade i historia och det ryckte till i lillfingret när han återigen kunde känna hur fjärilarna svärmade runt inom honom. Precis som den dagen deras manager, David, ringde och berättade att deras första riktiga turne skulle ta plats. Finns det något i denna värld som ska kallas magi, var det just det ögonblicket. Det hakade fortfarande upp sig i bröstet på honom när han såg bilden av sin bror, Gustav och Georg som försökte lugna sina nerver minuterna innan starten av deras turne drog igång i Oberhausen. Hur de sprang runt och trummade nervöst på allt och drack vatten för att lugna ned magen. Hur han själv kände för att bara stänga in sig på toan och vänta tills konserten var över och alla gett upp tanken på att hitta honom. Eller känslan av fullständighet när den sista tonen var sjungen och de alla fyra stod och blickade ut över publikhavet och ryste ikapp med fansens skrik. Vart tog den där magin vägen?

Det hade tagit några månader innan de förstått att allt faktiskt inte var guld och gröna skogar. Med tiden kom allt fler artiklar som vred och vände på deras liv och hittade på sin egen fakta. De första upptäckterna skrattade bandet bort och skämtade om hur de skulle lyckas få alla att tro på deras smörja. Till deras förvåning slutade det alltid med att de fick lov att kommentera alla lögner och försöka rätta till dem. Släktingar och vänner började svika och sälja sina historier till pressen och de som stannade kvar vid deras sida blev istället egna mål för pajkastningen. Magin började avta och de tvingades lugna ned sig. Ville de festa och bete sig som normala tonåringar fick de helt enkelt göra det bakom låsta dörrar där ingen penna eller blixt existerade.

De senaste månaderna hade det cirkulerat en cirkus kring hela hans liv. För honom, hans familj och resterande befolkning. På något ofattbart sätt hade de lyckats hålla all fakta och alla bilder borta från allmänheten, så inga äkta artiklar hade kommit i tryck. Dock hade de egenkomponerade artiklarna poppat upp allt oftare och människor gick runt och trodde på lögner. Fick han bestämma kunde de lika gärna få göra det och han kunde åka långt bort från all iaktagelse och börja sitt egna lilla liv. Problemet var att hans liv delades med så många betydelsefulla personer så det var inget val längre. Det var bara att ta sig i kragen, eller att be någon ta ett extra tag i honom och försöka ordna upp allt så det nya livet kunde packas upp och börja användas. Alldeles snart skulle den riktiga historian avslöjas. Den hårda och nakna verkligheten som han så hårt försökt dölja för alla. Men nu var det dags. Han hade bjudit med alla och sagt åt dem, varnat dem för att det skulle bli svårt. Att det fanns en anledning till att han inte viljat prata om det eller haft svårt för att träffa människor igen. Det skulle finnas bilder, videoband och vittnesmål som kunde vrida om magarna på många. Men nu var det slut på hemlighetsmakeriet.

Väskan var packad och i morgon blev de upphämtade och körda till flygplatsen vid sex på morgonen. Det var sista steget på förvandlingen och det skulle bli ett tufft steg att ta. I morgon tog han, Tom, Georg, Gustav, mamma och Gordon flyget ned till Israel igen för att närvara vid rättegången mot männen som kidnappat honom. Men det var inte männen han var rädd för, de farligaste var redan döda. Nej, det var att möta henne igen. Det fanns tusen frågor han ville fråga henne om och så många svar han kände att han förtjänade. Känslan av att få ha henne nära igen och inte behöva känna sig ensam längre. Det fanns alltid ett val att inte träffa henne. De behövde inte vara med på den andres vittnesmål och trots att de skulle bo på samma hotell var det inga problem att undvika att de skulle stöta på varandra. Det fanns alltid ett val och en utväg. Ena halvan skrek efter henne, saknade henne och var övertygad om att hon saknade honom med. Men den andra halvan dunkade innanför skallbenet och påminde honom om att hon faktiskt lämnade honom. Han hade hört hur hennes flickvän hade spytt galla över dem på TVn och det hade känts. Inte bara det att hon tyckte att han var en plåga för dem, åxå det att hon aldrig berättat att hon hade en flickvän. Det fick honom att undra hur mycket mer det var hon inte berättat? Om hon var att lita på eller om skulle kunna sälja deras historia?

Men trots alla tvivel och besvikelser värkte det efter henne och hennes lugn. Han ville ha henne tillbaka. Det spelade ingen roll hur mycket han försökte tränga undan henne och försöka ersätta henne med Tom, hon fanns alltid där i bakgrunden. Annie hade blivit en del utav honom och även om han inte fick, hoppades han att hon skulle komma tillbaka efter den här veckan. Att hon skulle följa med honom hem till Hamburg och de skulle bli som den familj de alltid pratat om. Han hoppades, ville och önskade...men försökte sitt innersta att inte göra det!