Allow Me To Nerd Your Art



Får ju faktiskt säga att Berlin är den första riktiga huvudstaden jag bor i som jag faktiskt kan leva i. Visst att jag bott i Dublin, men hela Irland känns lite som ett "bakåt" land i tracksuits och en tandrad för mycket i käften. I GuangZhou i Kina bodde det 10 milj. i innerstaden men där kände jag mig ganska bortkommen med tanke på att jag med mina 1,68 cm alltid var ett huvud längre och en kroppsbyggnad större än resten av den kvinnliga (manliga) befolkningen och den enda som kunde engelska och "teckenspråk". I Belgien, lilla älskade Belgien som på nåt sätt lyckats klämma in 1 milj. fler människor än Sverige på en yta lika stor som Småland och ändå ha en jäkla massa kor och fält och åsnor och ankor och getter och hästar, kändes det mest litet och mysigt och aldrig som en stor stad. Sydney var ju döhäftigt och underbart och varmt på alla underbara stränder, men det är ju bara påhitt. Kolla in Bondi Rescue så får ni se - allt på TV är fejk! Å Falun eller Lidköping tror jag inte man lagligt får räkna som en storstad...

Och Berlin - nej, min tyska är väl sådär och tyskarnas engelska är väl sådär - men det är en bra stor stad. Jag bor i Pankow/Niederschönhausen som ligger 8km från Alexanderplats och än så länge har jag väl varit en ganska osocial storstadsmänniska. Stadsdelen jag bor i klarade sig ganska bra från alla bombningar under kriget och är väl känd som ett fint ställe. Och det är väldigt fint. Det byggs och fixas lite överallt och gamla hus restaureras upp med sina 4 meters takhöjd och jag blir matt varenda gång jag försöker irra bort mig på helgens långpromenad och hittar äckligt fina hus/trädgårdar och känner mig superfattig. Det finns en massa parker i närheten och det är lugnt. Folket är rätt kassa på engelska som tydligen är normalt för västBerlin, men jag börjar komma in i den där halvt magiska perioden där jag inte egentligen kan prata, men jag förstår kontentan av vad andra pratar om eller vad tidningen säger. Just dom stunderna, på tunnelbanan till jobbet när jag läser senaste nyheterna och fattar vad det handlar om, inte att jag kan varje litet tyskt ord, men att jag kan pussla tillräckligt för att fatta - magiskt!

Folk frågar ibland om jag kan tyska och jag svarar att jag kan turist tyska, basic stuff. Hade samma sak i Belgien, du tror att du kan så mycket mindre än du faktiskt kan. Åh, blir så glad när det händer. När man står där -igen, och plötsligt inser att va fan, jag fattar ju faktiskt vad som säger! DET,är en jäkla egoboost!

Ööh, tappade bort mig...

Jo, så än så länge har jag vart ganska osocial med Berlin och tagit det ganska lugnt. Mest för att försöka lugna ner mitt egna kaos lite och försöka göra mig hemmastadd innan jag går vilse för mycket. Så det har vart en del park/dreggla över dyra hus promenader och lugna hemmakvällar eller gå till REVE och försöka handla ingredienser (ser ju helt felstavat ut) så jag kunnat laga mat på helgen och känna mig huslig med hunden parkerad framför fötterna. Har vart mycket ingenting för att kunna känna mig som nånting!
Och nu har det där överväldigande ögonblicket kommit snart tror jag, när det känns som att jag kanske faktiskt lever lite mer på riktigt. När jag plötsligt kan ta nytta av okända språk kunskaper från fandom och hatade, hatade högstadiet utan att egentligen kunna och att jag ju kan leva tillsammans i ett nytt land med nya människor och ett nytt språk.

Så jag har verkligen ingen brådska att tvinga mig själv att lära känna nya människor eller bli supersocial med hela Berlin. Nu ska jag ta tid på mig och lära mig tyda en innehållsförteckning på ett paket nudlar innan jag dricker mig full på shots och skriver ner min livshistoria för en främmande människa på en drink nota. För barer och okändt folk lockar inte alls längre -Hej torg skräck! Det känns alldeles för ojämnt och vacklande för att orka balansera upp.

Jag har några Berlin bloggar jag brukar följa och nu i vår är det en hel del flumm konst events och slutet på denna månad är det  Lange Nacht Der Museen. Alla turist saker ska jag spara några dagar till och ta när syster kommer, men jag funderar på att bli en sån art nerd. Tänk er att gå runt på en konst utställning och bedömma helt orealistiska fantasifulla visionära verk... inte en chans att någon konst vettig människa skulle dömma en ensam besökare på ett sånt event.

För även om det känns som att jag lika väl kunde bo i Falun när jag är hemma i lägenheten i Pankow, är jag faktiskt bara några km ifrån en utav Europas huvudstäders centrum. Så det känns förbannat dumt att inte prova allt sånt jag faktiskt inte kan göra hemma i Falun. Så den 28 januari har alla officiella museum i Berlin öppet till två på natten med små events lite här och där. Tydligen ska Berlins Naturhistoriska ha Europas största kompletta Dinosaurie skelett? - I'm in! Så jag ska knuta håret och gå dit med en kaffe i handen och leta efter Dinosaurie bebisen. Sen ska jag leta efter små rörelser på föremålen och hoppas de börjar leva (som i filmen) och gå hem och uppdatera Facebook att T-Rex faktiskt flirtade med mig där strax innan två!

För jag kan, jag bor trots allt i Berlin :)










Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0