lunsan

Igår sov jag med hjälp av medicin på flera veckor, annars blir det kanske tre timmar sammanlagt på en natt. Inte ens när jag varit full och man vanligtvis slocknar, kan jag sova. Huvudet på kudden och hjärnkontoret sätter igång på direkten. Jag fick mega hallucinationer av sömntabletterna för några kvällar sen och var helt väck. Ingen aning om vad som hände, men jag låg och tittade på när min ryggsäck knöt sina egna remmar och garderoben gjorde vågen. Riktigt läskigt! Efter att äntligen lyckats få lite sömn är jag idag fri från illamående och har kunnat röra mig fritt utan att riskera matläckage och det är tom städat.


Idag är sista kvällen ensam i min lägenhet och mina nerver jobbar för fullt med att göra livet surt för mig. Jag grinar för ingenting, grinar i fem minuter och sen är det bra. Sen blir jag förbannad på allt annat, längtar till nästa vecka så jag kan plocka bär och svamp och prata med människor, hatar nästa vecka och börjar grina igen för arbetsförmedlingen och doktorn, en bra låt kommer upp och det blir ett litet danssteg och jag blir glad av att solen skiner för fullt där ute, sen sätter jag upp håret och börjar grina för att jag slösat bort hårkvalite och hårspray för jag ska ändå inte träffa nån. Ungefär så ser mina dagar ut nu.

Slutkörd - Check