It Kinda Tickles...

Sitter och smuttar lite på min red bull och försöker väcka endorfinerna til liv igen. Dom bråkar med mig idag och det är lite berg och dalbana. Alldeles nyss blev det fritt fall så jag tänkte försöka hjälpa dom upp igen. Jag vet inte riktigt vad det är? Gårdagen bjöd på överraskningar jag inte riktigt väntat mig och det hela blev lite kaotiskt och nervöst. Sitter fortfarande och vrider mig på stolen, för att jag inte fått något konkret svar. Det är spännande, men fan så jobbigt åxå. Så ena sekunden är endorfinerna och alla upptäckts celler ute i djungeln och smyger, när de nästa sekund upptäckt att bakom det stora bladet var ett stort stup. Långt och djupt, som det gör ont att ramla nedför. Man vill men hoppas ändå lite att svaret ska vara negativt.  

Och det är inte bara det som spökar. Kanske fortfarande är boven i dramat, men det finns annat som får nerverna att springa runt. Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är heller? Men det får allt att börja krypa. Får saker att vilja lite mer och sträcka sig efter mer. Får magen att knyta sig lite när man tänker på allt det där fina.

Som sagt, en jäkla karusell av tekoppar som snurrar runt och får världen att ändra form och färg.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0